Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Är ditt jobb meningsfullt?

Efter ledigheter funderar många på vad de vill göra med livet. Och just meningsfullhet är en förutsättning för att göra ett bra jobb, skriver Ann-Sofie Forsmark.
Publicerad
till vänster Ann-Sofie Forsmark, till höger litet barn som flyger drake
Fler anställda borde ställa sig frågan varför de ska genomföra en förändring, ändra rutiner eller gå mot nya mål. Först därefter kommer de att känna att jobbet är meningsfullt, skriver Ann-Sofie Forsmark. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att ha känsla av sammanhang beskriver vad vi behöver ha på plats för att uppleva ett välmående. Här är en känsla av meningsfullhet helt avgörande. Både filosofer som Nietzsche och sedermera ledarskapsgurus som Simon Sinek belyser vikten av att ha ett ”varför”.

Nietzsche menar att den som har ett starkt varför klarar vad som helst. Och kanske är det just nu, i post-pandemi, klimatkris, turbulent och orolig omvärld, vi mer än någonsin bör fokusera på och söka oss till och skapa en vardag präglad av en känsla av meningsfullhet? Och kanske kan ett ökat fokus på att söka meningsfullhet hjälpa oss att uppleva ett större lugn även i en hektisk vardag? I livet. I arbetslivet.

Jag tror att mycket stress, känsla av tomhet och strävande efter ytliga attribut kommer av att vi inte reflekterat och landat i vad som är viktigt på riktigt. En avsaknad av fokus på meningsfullhet gör också att vi använder vår tid och vårt fokus ineffektivt på jobbet. Och mig veterligen känner ingen att de har arbetstid att slösa på sådant som inte är viktigt.

Hur mår jag i en organisation där syftet inte är viktigt för mig? 

Men att bara göra det som är viktigt är inte enkelt. Både på jobbet och utanför översköljs vi av påbud om vad vi bör fokusera på och det är lätt att hamna vilse från det som jag faktiskt tycker är meningsfullt. Vi behöver göra en kartläggning, reflektera över vad som är viktigt i min roll och i mitt liv. Kanske ser vi då att vi lägger tid och energi på annat än det vi egentligen vill och borde både för att göra ett bra jobb och att uppleva ett gott välbefinnande i stort.

I en organisation finns ett inneboende syfte som vi som medarbetare kommer samman för att verka mot. Men syftet kan vara något som uppfylls långt från min arbetsvardag. Eller, mycket vanligt, det dras i gång en massa förändringar som det är svårt att se hur de faktiskt hänger ihop med det viktiga vi har sagt att vi ska göra. Och hur mår jag egentligen i en verksamhet där syftet inte är något jag egentligen tycker är viktigt? 

Att efterfråga meningsfullhet hjälper oss också att använda vår arbetstid på ett bättre sätt.  En nyfiken fråga på svaret till frågan ”varför” tvingar oss att bli bättre på att kunna förklara varför just tid och energi ska ägnas åt något. När en ny strategi eller förändring ska genomföras blir dess syfte, meningsfullheten både en viktig ledstjärna för att fatta beslut om att göra si eller så, men hjälper oss också att känna motivation till att genomföra den.

Att reflektera över vad jag vill lägga tid på hjälper mig skapa balans

Meningsfullheten finns ofta i början men när väl arbetet ska genomföras har vi lätt ett för stort fokus på vad och hur. Men vårt varför är det som hjälper oss att både skapa tydlighet kring vad som faktiskt ska fokuseras på i vardagen och rustar med en känsla av att vilja.

I livet i stort hjälper en tydlig bild av vad som är meningsfullt oss att rikta tid och kraft till det vi vill ägna vår tid och energi åt. Att jag har reflekterat över vad som är viktigt för mig kan hjälpa mig att skapa balans mellan den tid och energi jag lägger på jobbet, fritid och hur jag känner för det jag gör då. Att jag landat i att jag vill må bra, att det är meningsfullt för mig, kan hjälpa mig uppnå goda vanor för min hälsa. Att lättare prioritera att ta hand om mig.

De dagar jag frestas att bara fortsätta jobba, tacka ja till fler arbetsuppgifter och möten kan en stark känsla av vad som är viktigt för mig stötta mig i att sätta gränser för hur mycket tid och energi jobbet får ta. Gränser som grundar sig på vad jag upplever är meningsfullt i mitt liv.

Sätt gränser och ramar för hur mycket energi jobbet får ta

Utan meningsfullhet som ledstjärna och spark i baken är risken att vi ägnar vår tid åt sådant som inte känns viktigt. Inte i stunden. Inte på sikt.
Att känna mening är inget pompöst. De flesta upplever att de har ont om tid. Så varför ägna den åt sådant som inte känns viktigt?

Sök och fokusera på det som känns viktigt och meningsfullt. Ställ jobbiga frågor ,vad leder det här till? Vad är meningen? Kräv att den finns. Lita på att du gör gott för både dig och verksamheten. Lita på att den är viktig för att du ska må, och göra bra.

/Ann-Sofie Forsmark, ledarskapskonsult och hälsostrateg. 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Förkorta arbetstiden – men använd rätt modell

Kortare arbetstid är bra för hälsan. Men en modell som fungerar inom industrin kanske inte får samma effekt i vården. Vi måste tänka bredare än sex timmars arbetsdagar, skriver Emelie Utas.
Publicerad 6 maj 2025, kl 09:15
Hand skriver på ett schema på datorn
Det är dags att ta fram flexiblare modeller för kortad arbetstid, skriver Emelie Utas. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den traditionella åttatimmarsdagen har länge setts som en självklarhet, men i takt med ökad stress och utbrändhet är det dags att omvärdera den. Förkortad arbetstid är en lösning som både förbättrar livskvaliteten och kan gynna produktiviteten. Men det måste ske på rätt sätt – en modell som fungerar i industrin kanske inte passar i vården. Därför bör vi tänka bredare än enbart sex timmars arbetsdag. 

Kortare arbetstid ger anställda mer tid till familj, återhämtning och fritidsaktiviteter. Studier visar att längre återhämtningstid minskar stress och sjukskrivningar, vilket i sin tur kan sänka samhällets kostnader för ohälsa. I flera försök med sex timmars arbetsdag har anställda rapporterat ökad energi och välmående – och i vissa fall har produktiviteten till och med ökat trots färre arbetstimmar.

När arbetstiden minskar tvingas företag att prioritera 

Förkortad arbetstid kan även leda till effektivare arbetsdagar. När arbetstiden minskar tvingas företag och organisationer att prioritera bättre och skapa smartare arbetsflöden. Onödiga möten och ineffektivitet minskar, vilket gör att den faktiska arbetsprestationen per timme kan öka.

För yrken där arbete utförs i skift, som inom industrin, har sex timmars arbetsdag visat sig fungera väl utan att produktiviteten sjunker. Men det är inte en universallösning. Inom vård och omsorg, där arbetskraftsbrist redan är ett stort problem, kan en sådan förändring vara svår att genomföra. Kortare arbetspass innebär att fler anställda behövs för att täcka samma antal arbetstimmar, vilket kan bli en ekonomisk och logistisk utmaning. 

Här vore det mer effektivt att införa fyradagarsvecka med längre arbetspass, så att vårdpersonal får fler sammanhängande lediga dagar utan att vården riskerar att bli underbemannad. 

Hur ska då fyradagarsmodellen se ut? Är det meningen att personalen ska arbeta tio timmar fyra dagar i veckan? Då blir det samma kostnad för arbetsgivaren, men eventuellt svårt för anställda som har barn, till exempel med tanke på problem med barnomsorg. Om de ska jobba åtta timmar fyra dagar i veckan blir kostnaden större för arbetsgivarna, eftersom de då behöver täcka en femte dag med annan personal. 

Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt

Ett exempel på en möjlig kompromiss vore eventuellt en hybridlösning, där man kan anpassa schemat så att vissa anställda arbetar fyra dagar i veckan medan andra har en 32-timmarsvecka, med en modell roterar så att den extra dagen fördelas rättvist. På så sätt kan man möta behoven hos olika anställda och ta hänsyn till deras olika livssituationer. 

Sammanfattningsvis är frågan inte svartvit. Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt. Sex timmars arbetsdag passar vissa branscher, medan en fyradagarsvecka med längre pass kan vara bättre i vården. Det viktiga är att vi anpassar arbetstiden efter behoven – för ett friskare samhälle och en mer hållbar arbetsmarknad.

/Emelie Utas, vårdtagare inom hemtjänsten, bloggare, aktiv i föreningslivet och konstnär