Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Utan motioner blir det inga förändringar"

Marie Strandberg fick en idé om digitala fackliga kurser. Hon skrev en motion inför förra kongressen och fick bifall för den. I dag finns flera digitala kurser i Unionens regi.
Johanna Rovira Publicerad
Marie Strandberg står utomhus.
Foto: Anna Bredberg

Marie Strandberg är klubbordförande på Tietoevry i Kalmar, ett it-företag som jobbar mycket digitalt. Inför Unionens förra kongress, år 2019, fick hon idén att Unionen skulle kunna erbjuda förtroendevalda och medlemmar digitala kurser i fackliga frågor.

 Ibland känner man att man vill gå en utbildning utan att behöva resa bort och avsätta dagar. Webbaserade kurser man kan ta del av när det passar och man har en stund över, berättar hon.

Så hon skrev en motion. Det var varken hennes första motion och inte heller den sista. Marie Strandberg är första vice ordförande för Unionen Småland och erfaren kongressledamot. Det ger henne en viss fördel i motionsskrivandet, erkänner hon.

 Det är svårt att skriva motioner och det är viktigt hur man skriver dem för att man ska få bifall för dem. Det är svårt att få bifall om de är för långa och detaljrika. Man måste vara lite klurig i hur man uttrycker sig för att få förbundet med sig, avslöjar hon.

Unionen hjälper motionsskrivare

Det finns dock hjälp att få, både från förbundet och från Unionens regionstyrelser, förklarar hon. Själv bollar hon ibland sina idéer med andra förtroendevalda, även om hon skriver under motionerna i eget namn. Man kan också be fackklubben eller regionstyrelsen att skriva under.

 Min motion om digitala kurser var nog ett resultat av teamwork och enskilt arbete i kombination.

Som kongressledamot har Marie Strandberg också fördelen att slå ett extra slag för sina motioner genom att debattera och försvara sin motion i talarstolen under kongressen. 

  Eftersom förbundsstyrelsen hade yrkat bifall var jag nog kortfattad. Men om man är missnöjd med förbundsstyrelsens beslut kan man gå upp och förklara hur man menat och försöka få kongressen att ändra beslutet.

Viktigt våga skriva motioner

 Som vanlig medlem har man ju inte samma möjlighet. Men det är ändå jätteviktigt att medlemmar som har idéer på frågor man vill att Unionen ska driva vågar skriva motioner.  Utan motioner blir det inga förändringar, säger Marie Strandberg.

Hennes förslag om fler digitala kurser ledde till förändring. Med viss draghjälp av pandemin finns i dag flera digitala kurser för förtroendevalda att välja bland. Andra att-satsen i hennes motion handlade om att skapa enklare kurser för alla medlemmar, med inriktning på arbetsrätt och arbetsmiljö. Den beaktades av kongressen, som alltså tyckte idén var bra, men att den kanske behövde skruvas på. 

Motionens väg

Sitter du och fnular på världens bästa idé om vad Unionen ska ägna sig åt? Skriv en motion till kongressen nästa år.

  1. Unionenmedlem får briljant idé.
  2. Motionen skickas in till Unionen via unionen.se och vidare till respektive region. Deadline för motioner är 31 januari 2023.
  3. Regionråd i berörd region ställer sig bakom motionen, helt, delvis eller inte alls.
  4. Motionen till förbundsstyrelsen.
  5. Experter utreder.
  6. Förbundsstyrelsen tar ställning. Fyra möjliga beslut: 
    Ger bifall (Tummen upp)
    Beaktar (bra idé, men vi har en annan lösning)
    Besvarar (det här är inte Unionens bord/det gör vi redan)
    Avslår (tummen ner).
  7. Kongressen debatterar motionen, röstar. Kan gå emot förbundsstyrelsen.
  8. Förbundsstyrelsen ska verkställa kongressens beslut. Återrapporterar på nästa kongress fyra år senare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.