Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dubbla datorskärmar kan orsaka nackproblem

Många tjänstemän använder flera stora skärmar när de jobbar. Men små vridningar för att titta åt sidan kan skapa spänningar i både nacke, axlar och skuldror.
Lina Björk Publicerad
till vänster dubbla datorskärmar, till höger Hillevi Hemphälä
Det saknas forskning kring dagens datorskärmar. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Hon kommer att ta fram nya riktlinjer kring skärmar och terminalglasögon. Foto: Shutterstock/ Kennet Ruona

Det finns sedan tidigare rekommendationer för hur nära datorn vi ska sitta när vi jobbar. Problemet är att mycket har hänt med tekniken sedan de rekommendationerna togs fram – skärmarna har både blivit större och många använder dessutom två. Hillevi Hemphälä är optiker och doktor i synergonomi vid Lunds Tekniska Högskola och forskar om hur ergonomin kan förbättras vid moderna datorskärmar. 

– De tidigare rekommendationerna gäller datorskärmar upp till 26 tum. I dag kan vi arbeta med nästan dubbelt så stora skärmar och det påverkar både våra ögon och muskler i nacke, skuldror och axlar, säger hon.

En skärm ska vara inställd i rätt höjd och rätt avstånd från kroppen för att den som använder den ska undvika huvudrörelser i sid- och höjdled. Sitter du med en väldigt stor skärm eller till och med två är det nästan oundvikligt menar Hillevi Hemphälä.

– Våra ögon är utformade så att det är lättare att hitta fokus om vi tittar nedåt än rakt fram. Sitter skärmen för högt måste vi lyfta huvudet och belastar nacken. Använder man två skärmar måste du dessutom vrida huvudet åt sidorna vilket ytterligare kan öka muskelaktiviteten.

Rekommendationer för Terminalglasögon

Felinställda skärmar orsakar besvär som huvudvärk, spända muskler och ögontrötthet. Studien som Hillevi Hemphälä gör är inne på sitt första år av tre och fokuserar både på yngre och äldre. Bland den yngre gruppen mäts ögonrörelser, muskelaktivitet och kroppsställningar vid olika typer av skärmar. I den äldre gruppen kommer man att titta närmare på vilka typer av arbetsglasögon som passar bäst vid stora eller fler skärmar.

Tänk på det här:

  • Ha inte skärmen för högt upp så att du måste böja nacken för att fixera blicken.
  • Om du använder två skärmar ska en vara huvudskärm och placeras rakt framför dig. Undvik två skärmar som är vinklade.
  • Tänk på att ställa in rätt ljusstyrka på båda skärmarna.
  •  Om du jobbar i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap är det viktigt att du ställer in skärmar så att de passar just dig.
  • Undvik att jobba med en laptop och en stor skärm. Då kommer blicken att vridas mer än nödvändigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.