Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

7 dödssynder på jobbet

Det finns synder och så finns det kardinalsynder – även i jobbsammanhang. Det är bra att ha koll på vilka synder du absolut ska undvika på jobbet, i synnerhet nu under Allhelgonahelgen då vi påminner oss om döden och ett eventuellt liv efter detta.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna håller i telefonlur och skriker.
Har du fått ett utbrott på en kollega eller kund? Vrede är en av de sju dödssynderna på jobbet. Foto: Shutterstock

Vissa synder är värre än andra. De sju dödssynderna lär vara de värsta, åtminstone enligt katolska kyrkan, och leder till evig fördömelse om man inte gör bot och bättring.

Inom arbetslivet finns också mer eller mindre outtalade synder. Att lämna odiskade kaffekoppar på en kollegas skrivbord eller vara illojal mot företaget hör dock inte till de sju dödssynderna, vad än arbetsgivarna vill få oss att tro.

Här är de sju kardinalsynderna på jobbet som du bör undvika för att slippa straff såväl i detta liv, som i ett eventuellt nästa:

Lättja

Att sitta med skorna på skrivbordet och peta navelludd, ta långa luncher, komma sent och gå tidigt, kan i vissa fall vara befogat, men inte om dina kollegor samtidigt sliter som smådjävlar för att hinna med jobbet. Att låta bli att avlasta en arbetskamrat som har för stor arbetsbörda, torde leda till en speciell enhet i helvetet där du sätts att i evigheters evighet böja tillbaka alla gem du och andra latmaskar roat dig med att räta ut.

Högmod

Ett gott självförtroende eller förträfflig självkänsla torde ingen förebrå någon för. Men att slå sig för bröstet och ta åt sig äran för andras jobb är inte en egenskap som borde premieras i lönerevisionen. Tyvärr är inte alla chefer begåvade med klarsyn – många av dem lider dessutom själva av hybris och inbillar sig att de är bättre än vanliga löneslavar för att de har högre lön. Risken för en idétjuv eller en chef med gudskomplex att återfödas som en mollusk i nästa liv är dock överhängande.

Girighet

Har du svårt att se skillnaden mellan företagets och egna tillgångar?  Det börjar med en penna och slutar med fiffel med tidrapporteringssystem eller en husrannsakan för att kolla smygmärkta kaffepaket i skafferiet, (som en polis i södra Sverige råkade ut för). Alla fifflare åker inte dit, men den som smiter undan vid alla insamlingar kommer förhoppningsvis slippa sitta i en kittel med kokande olja, (det traditionella straffet för girighet), men möjligen jagas av en hord nitiska skattmasarzombies.

Vrede

Att bli heligt förbannad över orättvisa löner och andra missförhållande på jobbet är snarast ett tecken på sundhet. Men att fara ut mot medarbetare, chefer eller klienter för inbillade såväl som befogade oförrätter kan vara skäl för avsked. Om så ej sker kommer sannolikt rättvisans gud Sydyk att bussa internettrollen (som för övrigt kommer att hamna i ett separat litet inferno) på de skällande arbetskamraterna.

Vällust

Metoo vittnade om att det är betydligt vanligare än vad vi i vår oskuld föreställt oss att en viss grupp medarbetare inte kan hålla fingrarna (eller tungan) i styr gentemot en annan grupp anställda. Bara en femtedel av alla som blir utsatta för sexuella trakasserier på jobbet talar om det för sin arbetsgivare och ännu färre går till facket enligt Trakasseribarometern. Förhoppningsvis får den som går över gränsen sitt straff redan i jordelivet, men skulle denne av någon anledning slinka igenom ostraffat, väntar antagligen en skampåle i helvetets andra krets.

Frosseri

Vidlyftiga affärsresor, bjudmiddagar, utsuddade gränser för mutor och korruption .. Ju högre upp i företagstoppen man kommer desto större tycks risken att hemfalla åt denna dödssynd vara. (Fantasifulla bonussystem och omotiverat höga löner räknas snarare till girighet, men är icke mindre förkastliga.) Och ingen höjer knappt ögonbryn åt de höga chefernas vidlyftighet. Det gör däremot den skräckinjagande gudinnan Durga som ser till att vd:arna i nästa liv får klara sig på 71 kronor om dagen (dagsersättning för vuxna ensamstående med boende där mat ej ingår) i ett dystopiskt samhälle med krympflation, galopperande elpriser och hot om utvisning på grund av vandel.

Avund

Konkurrens på en arbetsplats påstås vara av godo, men är den verkligen det? Det finns exempel på arbetskamrater som hängts ut på sociala medier, blivit snuvade på information och fått bildäck sönderskurna för att missa viktiga kundmöten. Är du lite klädsamt avundsjuk på en högpresterande kollega lär du slippa undan med en bön eller två, men den som tagit till fula knep i syfte att få konkurrensfördelar kommer högst troligt ansättas av smådjävlar i Limbo.

De sju dödssynderna:

Högmod – superbia

Girighet – avaratia

Vällust – luxuria

Avund – invidia

Frosseri – gula

Vrede – ira

Lättja – acedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.