Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Hur mycket tid till fackligt arbete?

Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du bland annat rätt att lägga tid på fackligt arbete, rätt till utbildning och företräde att behålla jobbet om arbetsgivaren varslar om uppsägning.
Oscar Broström Publicerad
Man sitter tillsammans med kvinna och tittar på ett dokument.
Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du ett viktigt uppdrag, men ur mycket tid får du lägga på det fackliga arbetet? Foto: Shutterstock

Du som är arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, har ett viktigt uppdrag. Det är du som företräder dina kollegor i frågor som rör arbetsmiljön och som kan agera om stressnivån blir skadlig eller om en kollega kränks. Det är också din uppgift att hålla koll på den fysiska arbetsmiljön och medverka i riskbedömningar, när sådana krävs.

Som förtroendevald på en arbetsplats har du vissa rättigheter, samtidigt som du också skyddas i lagstiftningen för att du har din roll. Här är ett axplock:

  • Du har exempelvis rätt att ”vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget”, enligt förtroendemannalagen. Det innebär att arbetsgivaren alltså inte kan stoppa dig från att utföra ditt uppdrag.
  • Arbetsgivaren kan inte heller ge dig som arbetsmiljöombud försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, till följd av att du innehar rollen. Det här är alltså en form av skydd för att du ska kunna utföra ditt uppdrag.
  • Vid uppsägningar ska förtroendevalda ges företräde till fortsatt arbete, enligt förtroendemannalagen.
  • Som arbetsmiljö- eller skyddsombud har du också rätt till att lägga tid på fackligt arbete.

Hur mycket tid?

Utgår man från förtroendemannalagen så finns inget exakt svar på den frågan. Där framgår att ombudet har ”rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget”, men vad det innebär i praktiken är upp till dig som ombud och arbetsgivaren att komma överens om.

I förtroendemannalagen står att ledigheten inte får ha större omfattning än vad som är skäligt ”med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen”. Du får inte heller förlägga tid till fackligt arbete så att det medför betydande hinder för verksamheten.

Faktorer som kan avgöra hur mycket tid som är skäligt att lägga på fackligt arbete är exempelvis hur många anställda du som arbetsmiljöombud företräder, samt situationen på arbetsplatsen. Exempelvis kan en omorganisation eller uppsägningar vara tider när det krävs fler timmar per vecka än normalt.

För ombud inom större organisationer, där förtroendevalda företräder väldigt många medarbetare, kan det fackliga arbetet uppgå till en heltid.

Inom vissa fackförbund, eller i vissa kollektivavtal, kan det vara reglerat hur mycket tid ett arbetsmiljö- eller skyddsombud får. I sådana fall är den tiden ofta uträknad efter hur många anställda du företräder, exempelvis 5 timmar per anställd och kalenderår.

Om arbetsgivaren klagar

Om arbetsgivaren tycker att du som ombud lägger för mycket tid till det fackliga arbetet, kan du luta dig mot skrivelsen i förtroendemannalagen att det fackliga arbetet får ta den som ”fordras”, det får helt enkelt ta den tid det ta. Med det sagt är det så klart av vikt att ni kommer överens och försöker diskutera hur ni kan effektivisera arbetsmiljöarbetet. Om konflikt ändå kvarstår kan du kontakta din region för mer stöd och råd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).