Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Strax före klockan fyra på morgonen torsdagen den 24 februari i år ringde det på telefonen i Anna Wanasz hem i skånska Eslöv.
Sömndrucken missade hon första samtalet. Men snart ringde det igen. Det var hennes mamma som berättade att ryssarna just gått in i Ukraina, hennes hemland.
– Det blev den värsta dagen i mitt liv, säger Anna Wanasz som fortfarande är nära gråten när hon berättar om samtalet.
– Min första reaktion var att ropa: Spring därifrån och ta er ut ur landet!
Sedan dess har hon ständigt haft en stark oro i kroppen, framför allt för alla närstående som finns kvar i Kiev.
– Många har skickat sina barn till släktingar i Polen. Men själva vill ingen av dem rymma från vårt land, som de är födda i och är stolt över. De vill hellre dö där.
Under de första dagarna var Anna Wanasz så nedbruten att hon inte orkade gå till jobbet på e-handelsföretaget Boozt i Malmö.
Och när hon väl gick tillbaka var hon rädd för hur det skulle bli. På företaget, som säljer kläder, jobbar folk från 45 länder i världen. Däribland flera ryssar.
– Men alla hade lagt sina åsikter åt sidan och ingen sa dumma saker. I stället har kriget gjort att vi har kommit närmare varandra. Det har i alla fall varit något väldigt fint som kommit ur den här fruktansvärda situationen.
Hon fick också veta att en kollega dragit igång en insamling på arbetsplatsen och även ordnat så att de saker som samlades in inom 48 timmar snabbt skulle kunna köras ner till flyktingarna vid gränsen mellan Ukraina och Polen.
Resultatet av insamlingen var överväldigande för Anna Wanasz.
– Det är helt otroligt hur alla på jobbet har ställt upp. Vi skrev listor på vad som behövdes, som mat, kläder, batterier och värktabletter. Och när insamlingen var klar så saknades ingenting.
Anna Wanasz lovordar också sin arbetsgivares agerande, då företaget snabb tog beslut om att skänka en stor mängd nya varma kläder från sitt lager.
Det här gav också henne själv kraft att starta en snabb insamling i Eslöv, där hon – efter att ha lagt ut ett meddelande på Facebook – fick ett överväldigande gensvar.
Genom insamlingen minskade hennes känsla av maktlöshet, men den stora oron finns kvar.
Det gäller också en del av de 600 kollegorna, av vilka en tredjedel är Unionenmedlemmar. I sin roll som både arbetsmiljöombud och arbetsplatsombud har Anna Wanasz därför meddelat att hon alltid finns till hands om någon vill prata.
– Vi har också en jättebra ledning, där alla chefer ända upp till vår vd har meddelat att dörren alltid står öppen om man mår dåligt och behöver stöd på något vis. Man kan också få hjälp av en psykolog.
– Ingen trodde ju att det här skulle kunna hända i Europa, och så nära Sveriges gräns, så det är klart att vi är rädda här också. Över hur kriget ska utvecklas och att det kanske sprids till fler länder.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket