Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så vaccinerade är olika yrkesgrupper

Andelen vaccinerade mot covid-19 skiljer sig stort mellan olika yrkesgrupper. Bland exempelvis telefonförsäljare är vaccinationsgraden – 65 procent – klart under medianyrket.
Oscar Broström Publicerad
Skylt där det står "Drop-in vaccination covid 19"
Så många har vaccinerat sig i olika yrkesgrupper. Foto: Anders Wiklund/ TT

Det är Centrum för arbets- och miljömedicin, Camm, som undersökt hur andelen covid-19-vaccinerade ser ut mellan olika yrkesgrupper, samt skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa yrkesgrupper. Siffrorna kommer från arbetande i region Stockholm.

I medianyrket – vilket betyder att hälften av yrkena låg under och hälften över – var vaccinationstäckningen 78 procent bland män och 82 procent bland kvinnor.

Camms resultat visar att vaccinationstäckningen överlag är högre bland högre tjänstemän än arbetaryrken med låga kvalifikationskrav. Studien visar också att det finns ett samband mellan i vaccinationstäckning i olika yrken och socioekonomiska faktorer, såsom födelseland och inkomst.

– Våra analyser har inte syftat till att ge en förklaring skillnaderna i vaccinationstäckning, utan till att identifiera grupper där det kan finnas behov av särskilda insatser. Det finns länder som involverat arbetsplatserna i sin vaccinationsstrategi. Våra resultat ger ett underlag för att diskutera om vi också bör göra det och hur det i så fall skall genomföras, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Camm, i ett pressmeddelande.

Kollega har tittat närmare för siffrorna i några av Unionens medlemsgrupper och generellt sett är vaccinationsgraden hög. Bland exempelvis controllers har både män och kvinnor en vaccinationstäckning på 84 procent.

Bland yrkesgrupper som sticker ut åt det lägre hållet lyfter Camm bland annat fram apotekstekniker. Där har 72,7 procent av männen och 60,9 procent av kvinnorna tagit två vaccindoser. Den största skillnaden mellan män och kvinnor bland de yrkesgrupper Kollega tittat på finns bland kabinpersonalen. Där har 86,7 procent av männen vaccinerat sig, men endast 68,9 procent av kvinnorna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.