Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Var beredd att prata dåliga sidor på jobbintervjun

Vilka är dina svaga sidor? Under anställningsintervjuer dyker nästan alltid den frågan upp och då gäller det att hålla tungan rätt i mun.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna och man under arbetsintervju.
Hur ska man svara på frågan om svaga sidor under jobbintervjun? Foto: Shutterstock

Jag är lat, lömsk och lika tålmodig som en hungrig tvååring i en godisbutik. Kan man svara så på frågan om vilka som är ens sämre egenskaper? Ja, det är i alla fall bättre än att inte svara alls på frågan, som med stor säkerhet kan dyka upp under en anställningsintervju, hävdar experterna.

Rekryteringskonsulten Camilla Engström ställer alltid den frågan, om än omformulerad.

– Ingen vill ju framstå som dålig, så jag vänder på det för att inte kandidaten ska känna sig ansatt och frågar: Vilka sidor du behöver förbättra och utveckla.

Ingen förbättringspotential

Det har hänt att kandidater har svarat att de inte har några saker de behöver förbättra och då drar Camilla Engström öronen åt sig. Samma sak gäller om den jobbsökande svarar: Jag vet inte.

– Att svara att man inte har något man behöver utveckla tyder på dålig självinsikt, alla har sidor som inte är lysande. Det är ingen nackdel att ha utvecklingsbara egenskaper. Att svara: Jag vet inte, visar att man inte har förberett sig.

Frågan på väg bort?

Hon menar att alla bör förbereda sig på att frågan om negativa sidor kommer upp i någon form under en anställningsintervju, liksom frågan vilka som är ens goda sidor (som vissa kandidater kan ha ännu svårare att svara på). Men det är inte lika tvärsäkert att den dyker upp som det var tidigare. Det händer mycket inom rekrytering och intervjusammanhang nu, enligt Camilla Engström och många har plockat bort frågan om negativa sidor ur sitt frågebatteri.

– Jag vet inte om den är relevant, men jag har den kvar för om kandidaten går vidare vill jag dubbelkolla med referenterna och se om den sökande har självkännedom.

Vad är ett bra svar?

Hennes bästa tips är att man svarar ärligt – ingen egenskap är enligt henne helt diskvalificerande, man kan vrida och vända på både bra och dåliga sidor beroende på vilket jobb man söker. Otålighet till exempel, som är Camilla Engströms egen akilleshäl, kan mycket väl vändas till något bra, exempelvis att man är snabb och får saker ur händerna.

Saknar man de facto självkännedom kan man lyfta de egenskaper eller förbättringspotentialer som dök upp under sitt senaste utvecklingssamtal. Men försök att skilja mellan egenskaper och kunskaper – att man är dålig på Excel är till exempel ingen egenskap.

– Jag har aldrig studsat till över något svar på just frågan om utvecklingsbara egenskaper. Och gud så trist det vore om alla var perfekta, säger Camilla Engström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.