Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Forskarna har med bland annat aktivitetsmätare, pulsmätare och kortisolprover mätt rörelsemönster och stressnivåer hos 23 personer när de arbetat. Personerna har under en arbetsvecka arbetat delvis på distans och delvis på kontoret. Forskarna har sedan jämfört hur mycket personerna rörde på sig, och vilka stressnivåer de hade, beroende på var de arbetade.
Resultatet visar att personerna i studien både rörde på sig mer och var mer avslappnade när de jobbade hemifrån, kontra när de var på kontoret.
– Det är såklart väldigt positivt. Det är viktigt med rörelsevariation under arbetsdagen när du har ett stillasittande arbete, som tjänstemannayrken har generellt, för att inte få olika besvär. Det är också positivt att man är mer avslappnad. Det skapar goda förutsättning för ens generella välbefinnande på arbetet, säger Linda Widar, forskare vid Högskolan i Gävle.
Personerna i studien hade samma arbetsuppgifter, oavsett om de var hemma eller på kontoret. Det sågs ingen påverkan i studien om personerna hade barn hemma eller lång pendlingstid. Det är annars faktorer som kan orsaka stress.
– Om du är avslappnad presterar du i regel bättre och får troligtvis en högre tillfredsställelse i ditt arbete. Det är också bättre för arbetsgivaren om du trivs och presterar bättre, säger Linda Widar.
Häromveckan meddelade Arbetsmiljöverket att myndigheten ska granska stillasittande, mot bakgrund av att ett långvarigt stillasittande kan medföra stora hälsorisker. Under coronapandemin har det funnits en diskussion kring om ett utbrett distansarbete och hybridkontor är något som är här för att stanna.
I studien från Högskolan i Gävle följde forskarna personer med lång erfarenhet av distansarbete. Att resultatet för just den gruppen är så positivt, kan enligt Linda Widar peka på att även många andra skulle må bra av att få arbeta åtminstone delvis på distans.
– Att titta på resultatet av studien med erfarna distansarbetare kan ge en fingervisning för hur det kan se ut för andra grupper med liknande arbetsuppgifter när man har hittat sina rutiner för att arbeta på distans.
Läs mer:
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
