Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemmajobbare rör sig mer och är mer avslappnade

Du rör dig mer och är mer avslappnad när du jobbar hemifrån. Det är resultatet av en studie om distansarbete och hälsa.
– Det är såklart väldigt positivt, säger Linda Widar, forskare vid Högskolan i Gävle.
Oscar Broström Publicerad
Privat/Shutterstock.
Du är mer avslappnad och rör dig mer när du jobbar hemma, enligt forskaren Linda Widar, som ligger bakom studie om hemarbete. Privat/Shutterstock.

Forskarna har med bland annat aktivitetsmätare, pulsmätare och kortisolprover mätt rörelsemönster och stressnivåer hos 23 personer när de arbetat. Personerna har under en arbetsvecka arbetat delvis på distans och delvis på kontoret. Forskarna har sedan jämfört hur mycket personerna rörde på sig, och vilka stressnivåer de hade, beroende på var de arbetade.

Resultatet visar att personerna i studien både rörde på sig mer och var mer avslappnade när de jobbade hemifrån, kontra när de var på kontoret.

– Det är såklart väldigt positivt. Det är viktigt med rörelsevariation under arbetsdagen när du har ett stillasittande arbete, som tjänstemannayrken har generellt, för att inte få olika besvär. Det är också positivt att man är mer avslappnad. Det skapar goda förutsättning för ens generella välbefinnande på arbetet, säger Linda Widar, forskare vid Högskolan i Gävle.

Avslappnade presterar bättre

Personerna i studien hade samma arbetsuppgifter, oavsett om de var hemma eller på kontoret. Det sågs ingen påverkan i studien om personerna hade barn hemma eller lång pendlingstid. Det är annars faktorer som kan orsaka stress.

Om du är avslappnad presterar du i regel bättre och får troligtvis en högre tillfredsställelse i ditt arbete. Det är också bättre för arbetsgivaren om du trivs och presterar bättre, säger Linda Widar.

Häromveckan meddelade Arbetsmiljöverket att myndigheten ska granska stillasittande, mot bakgrund av att ett långvarigt stillasittande kan medföra stora hälsorisker. Under coronapandemin har det funnits en diskussion kring om ett utbrett distansarbete och hybridkontor är något som är här för att stanna.

I studien från Högskolan i Gävle följde forskarna personer med lång erfarenhet av distansarbete. Att resultatet för just den gruppen är så positivt, kan enligt Linda Widar peka på att även många andra skulle må bra av att få arbeta åtminstone delvis på distans.

– Att titta på resultatet av studien med erfarna distansarbetare kan ge en fingervisning för hur det kan se ut för andra grupper med liknande arbetsuppgifter när man har hittat sina rutiner för att arbeta på distans.

Läs mer:

Studie: Dåligt samvete av att jobba utomhus

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält