Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Google toppar techbolagens lönelista

Den som jobbar för Google i Sverige kan räkna med hög lön. Den genomsnittliga månadslönen förra året var 141 404 kronor. Även Facebook och Spotify betalar ut höga löner.
David Österberg Publicerad
AP och Maja Suslin/TT.
Techjätten Google betalar bäst i Sverige. Spotify ligger på fjärde plats. AP och Maja Suslin/TT.

Om man tycker att det är viktigt med hög lön är techbranschen ett bra val. Tidskriften Breakit har kartlagt vilka techbolag som betalar sina anställda bäst.

Etta på listan är Google där den genomsnittliga månadslönen är 141 400 kronor. Det är en rejäl ökning från året innan då snittlönen var drygt 108 000 kronor i månaden.

Läs mer: Höga löner men få kollektivavtal i techbranschen

Google är inte ensamt om att ha månadslöner på över 100 000 kronor i Sverige. På andraplatsen i lönelistan finns Facebook med en snittlön på nästan 137 000 kronor i månaden. Yubico, som säljer produkter för säkrare inloggning, kommer på plats tre. Bolaget betalar varje månad ut nästan 116 000 kronor per anställd.

Även Spotify betalar bra. Den genomsnittliga månadslönen för musiktjänstens anställda är 105 641 kronor.

Läs mer: Google kan sänka lönen för hemmajobbare 

Getswish, bolaget bakom betaltjänsten Swish, hamnar på femteplatsen över techbolagen med högst lön i Sverige. Där är snittlönen 93 505 kronor.   

Förutom höga löner har anställda i många techbolag också andra förmåner. Det kan till exempel handla om personaloptioner, resor, ersättning vid föräldraledighet och gratis mat på kontoret.

Läs mer: Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Breakit har räknat ut de genomsnittliga månadslönerna genom att titta på bolagens totala personalkostnader. I uträkningen ingår även lönerna för de högsta cheferna.

    Anställda på Google har högst lön av techbolagen

    1. Google 141 400 kronor (357 anställda)
    2. Facebook 136 933 kronor (60 anställda)
    3. Yubico 115 876 kronor (277 anställda)
    4. Spotify 105 641 kronor (5 584 anställda)
    5. Getswish 93 505 kronor (15 anställda)
    6. Bambuser 81 093 kronor (44 anställda)
    7. Neo4j 79 143 kronor (179 anställda)
    8. Kognity 78 205 kronor (46 anställda)
    9. Dapresy 76 291 kronor (19 anställda)
    10. Borgo Bolån 75 704 kronor (10 antällda)

    Breakit

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Lön

    ”Synd att kritiken kommer så sent”

    Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
    David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
    EU och euro
    Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

    Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

    Linnéa Molin

    – Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

    Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

    I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

    – Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

    Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

    – Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

    Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

    – EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

    Ingångslöner i jobbannonser

    Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

    – Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

    Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

    – Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

    Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

    – I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

    Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

    – Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.