Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Landslagskoordinatorn: "Misslyckas jag påverkar det hela laget"

I kväll kör fotbolls-EM igång på riktigt för svensk del när landslaget gör sin första match mot Spanien. På plats i Sevilla finns en förväntansfull Cecilia Sandell, herrlandslagets koordinator, en av alla nyckelpersoner i laget bakom laget.
Petra Rendik Publicerad
Svenska Fotbollförbundet
"Alla, inte bara de som gör målen, är delaktiga," säger Cecilia Sandell, herrlandslagets koordinator, om jobbet under fotbolls-EM. Svenska Fotbollförbundet

Nu är det inte många timmar kvar till avspark. Hur stressad är du?
– Inte så stressad på det där viset som man kan tro, jag har ju hållit på med just det här mästerskapet sen 2019 då vi blev klara för EM. Men det är omständigheter som covid som påverkat mina arbetstider. Vi har på kort varsel fått byta spelorter, det innebär att jag måste avboka och boka om hotell och annat. Det har blivit långa dagar.

Hur långa?
– Nu när vi är samlade är det 24/7 som gäller. Jag börjar vid 8 på morgonen, hinner med 30 minuter lunch och har som mål att ligga i säng 23. Det är inte alltid det funkar, men antal timmar spelar ingen roll när jag får jobba med mitt största intresse.  

Vad innebär rollen som koordinator inför och under EM?
– Jag jobbar under team manager och förbundskapten, vi är en avdelning. Min roll är operativ. Jag ska utför den planering som vi gör tillsammans, det är att fylla i Excelfiler till förbannelse. Det är allt från hur vi är seatade när vi reser, till hur vi bor och antal rum för oss 50 personer som är med på EM-resan. Boendet är min huvudsakliga uppgift men som sagt, det är ju väldigt mycket mer än så, och vi hjälps alla åt.

Vilken har varit din största utmaning inför EM?
– Det har varit att se till att hotellen är exakt som vi vill ha dem. Normalt brukar jag besöka hotell innan matcher och mästerskap ska spelas, men det har ju inte gått i och med pandemin. Jag vet inte hur det blir förrän vi är på plats, så det är pirrigt men allting brukar lösa sig.

Vad ser du mest fram emot när EM nu har kört igång?
– Matcherna! Jag kommer att jobba på plats och se Sverige spela. Nu handlar allting om resultat på högsta nivå. Jag är själv gammal landslagsspelare och älskar fotboll. Jag är lyckligt lottad som får jobba med det jag älskar, vilket jag unnar fler människor.

Att spelarna laddar mentalt och fysiskt fattar man. Men hur laddar du så du orkar hålla det här tempot?
– Vi har en fotbollspsykolog med oss som hjälper spelarna och lagledningen. Han kollar av med oss med hur vi mår och påminner framför allt om återhämtning – det mest grundläggande som att äta, sova och försöka träna på gymmet eller ta en promenad.

Hur delaktig känner du dig i lagets med- och motgångar?
– Lika mycket som spelarna, förbundskapten och alla andra i teamet. Vi måste alla prestera på elitnivå. Om jag misslyckas så kommer det att påverka laget. Alla, inte bara de som gör målen, är delaktiga. 

Hur trött kommer du vara när EM är slut?
– Det som är bra när mästerskap spelas den här tidpunkten på året är att det är semestertider när man kommit hem. Hela vår avdelning är lediga fram till 9 augusti.

Vilka är dina största ögonblick hittills i jobbet?
– Med damerna är det VM 2003 i USA då Sverige vann silver. Det var helt galet och det mest utmanande jag upplevt i hela mitt liv. Med herrarna är det när vi slog Italien i VM-kvalet hösten 2017. Det skulle ju inte kunna hända – Italien är utslagna, vi ska på VM i Ryssland. Jag minns att jag stod på läktaren och inte kunde ta in vad som just hänt.

Och nu kanske det stundar nya magiska ögonblick för Sverige som du kommer bära med dig.
– Man kan ju alltid få drömma, vi är bra på fotboll i Europa och allt kan hända. Det handlar om att vi måste hålla oss friska och om vilka vi får möta. Men jag hoppas i alla fall på en kvartsfinal för oss.

Hur går det i kväll mellan Sverige och Spanien?
– Jag gissar på oavgjort, 1-1.

Koordinator i landslaget

Namn: Cecilia Sandell, 53 år.

Jobbar: på Svenska Fotbollförbundet (SvFF) som Team Coordinator för herrlandslaget sedan 2010.

Bakgrund: har spelat i landslaget i många år. Efter spelarkarriären jobbade hon från 2001 som koordinator för damlandslaget. Sedan 2010 har hon samma roll för svenska herrlandslaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.