Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får stillasittande jobb

Andelen svenskar med stillasittande jobb ökar. 35 procent anger att de sitter för mycket under arbetsdagarna, enligt en undersökning från SCB.
Oscar Broström Publicerad 28 april 2021, kl 11:29
Shutterstock
Allt fler upplever att de sitter stilla på jobbet. Shutterstock

Sverige har under lång tid fått en proportionellt allt större tjänstesektor.

Det har förändrat hur fysiska våra arbeten är.

Och förändringen går mot att vi blir allt fler stillasittande. I SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden noteras en ökning av hur många personer som tycker att jobbet är stilla.

– Det är en egen bedömningen av frågan: ”Tycker du att ditt arbete är alltför stillasittande?”. 2008–2009 var det 28 procent. 2020 hade det ökat till 35 procent, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.

30-39-åringar sitter mest

Störst andel personer som sitter ner i jobbet återfinns i åldersspannet 30–39. Där anger 41 procent att de tycker att arbetet är för stillasittande.

Det finns inte längre någon skillnad i hur stillasittande män och kvinnor är i arbetet. 2008–2009 var skillnaden tre procentenheter (26 och 29). Sedan dess har kvinnor kommit ikapp männen i stillasittande och nu är skillnaden inte signifikant.

Den stora skillnaden finns annars i utbildningsgrad och mellan arbets- och tjänstesektorn.

– Det är vanligast bland personer som har eftergymnasialutbildning. Det är också vanligare bland tjänstemän än bland de som har ett arbetaryrke. Det är de två grupper som sticker ut i det här materialet. Och det kommer ju inte som någon överraskning. Det är sällan något i våra undersökningar som är överraskningar, utan hellre att det bekräftar det man redan misstänkte, säger Danielsen Rackner.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont | Kollega

SCB:s undersökningar om befolkningens levnadsvanor släpps med några års mellanrum. Den senaste täckte perioden 2016–2017.

Förutom stillasittande har SCB även ställt frågor om tidspress och psykiskt ansträngande arbete. Den upplevda tidspressen har minskat. Från 61 procent 2008–2009 till 55 procent 2020.

Däremot upplever fler att de har psykiskt ansträngande arbeten. 41 procent svarade att de hade det 2008–2009, jämfört med 45 i den senaste undersökningen.

Nio av tio trivs på jobbet

Ett annat resultat från undersökningen är att svenskar verkar trivas på sina jobb. Hela nio av tio säger i undersökningen att de trivs ganska bra eller mycket bra. Bara fem procent svarar att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt.

– Det är en väldigt övergripande fråga. På det stora hela, hur nöjd är du med ditt arbete? Sedan kan du svara på en femgradig skala. Det är en väldigt bred grupp och en bred indikator, men den säger ändå något, säger Danielsen Rackner.

– Andelen som är nöjda med jobbet är nästan lika stor i alla grupper. Det finns inga stora skillnader här, annat än företagare som säger att de är lite, lite nöjdare än anställda.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”