Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Allt fler får stillasittande jobb
Andelen svenskar med stillasittande jobb ökar. 35 procent anger att de sitter för mycket under arbetsdagarna, enligt en undersökning från SCB.
Sverige har under lång tid fått en proportionellt allt större tjänstesektor.
Det har förändrat hur fysiska våra arbeten är.
Och förändringen går mot att vi blir allt fler stillasittande. I SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden noteras en ökning av hur många personer som tycker att jobbet är stilla.
– Det är en egen bedömningen av frågan: ”Tycker du att ditt arbete är alltför stillasittande?”. 2008–2009 var det 28 procent. 2020 hade det ökat till 35 procent, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.
30-39-åringar sitter mest
Störst andel personer som sitter ner i jobbet återfinns i åldersspannet 30–39. Där anger 41 procent att de tycker att arbetet är för stillasittande.
Det finns inte längre någon skillnad i hur stillasittande män och kvinnor är i arbetet. 2008–2009 var skillnaden tre procentenheter (26 och 29). Sedan dess har kvinnor kommit ikapp männen i stillasittande och nu är skillnaden inte signifikant.
Den stora skillnaden finns annars i utbildningsgrad och mellan arbets- och tjänstesektorn.
– Det är vanligast bland personer som har
eftergymnasialutbildning. Det är också vanligare bland tjänstemän än bland de som har ett arbetaryrke. Det är de två grupper som sticker ut i det här materialet. Och det kommer ju inte som någon överraskning. Det är sällan något i våra undersökningar som är överraskningar, utan hellre att det bekräftar det man redan misstänkte, säger Danielsen Rackner.
Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont | Kollega
SCB:s undersökningar om befolkningens levnadsvanor släpps med några års mellanrum. Den senaste täckte perioden 2016–2017.
Förutom stillasittande har SCB även ställt frågor om tidspress och psykiskt ansträngande arbete. Den upplevda tidspressen har minskat. Från 61 procent 2008–2009 till 55 procent 2020.
Däremot upplever fler att de har psykiskt ansträngande arbeten. 41 procent svarade att de hade det 2008–2009, jämfört med 45 i den senaste undersökningen.
Nio av tio trivs på jobbet
Ett annat resultat från undersökningen är att svenskar verkar trivas på sina jobb. Hela nio av tio säger i undersökningen att de trivs ganska bra eller mycket bra. Bara fem procent svarar att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt.
– Det är en väldigt övergripande fråga. På det stora hela, hur nöjd är du med ditt arbete? Sedan kan du svara på en femgradig skala. Det är en väldigt bred grupp och en bred indikator, men den säger ändå något, säger Danielsen Rackner.
– Andelen som är nöjda med jobbet är nästan lika stor i alla grupper. Det finns inga stora skillnader här, annat än företagare som säger att de är lite, lite nöjdare än anställda.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
