Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mer drabbade av "zoomtrötthet"

Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av så kallad ”zoom-trötthet”. En av sju uppger att de blir trötta eller väldigt trötta av videomöten, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Göteborgs Universitet/Shutterstock.
Géraldine Fauville har tillsammans med fler forskare mätt effekten av fler videomöten. Göteborgs Universitet/Shutterstock.

En mindre allvarlig men ändå tydlig effekt av Coronapandemin har varit alla videosamtal, i till exempel Zoom eller Teams.

Från och med att många började jobba hemifrån, och vi slutade träffas fysiskt, har de digitala mötena blivit vardag och fyllt en hel del arbetsdagar.

Det här noterade även en grupp forskare, som beslöt sig för att mäta hur videosamtal påverkar oss.

– När vissa medier nämnde ”zoomtrötthet” blev vi intresserade av konceptet och kunde inte hitta någon forskning i ämnet, så vi beslöt oss för att försöka förstå hur det påverkar oss, säger Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

En av sju kvinnor upplever ”zoomtrötthet”

Fauville och forskarkolleger på Stanford University genomförde enkäter med över 10 000 videosamtalsanvändare. Ett av rönen är att kvinnor upplever mer trötthet till följd av alla digitala möten.

En av sju kvinnor svarade på enkäten att de blir trötta eller väldigt trötta av många och långvariga videosamtal. Motsvarande siffra för män var en av 20.

Men varför är det så? I studien ges flera förklaringar:

Spegeleffekten – att se sig själv
Tidigare studier har visat att människor är mer benägna att bli självkritiska och självmedvetna om de ser en bild på sig själva.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, säger Fauville.

– Vi vet av tidigare studier att den här tendensen är större hos kvinnor och med videosamtal ser vi vår egen spegelbild inte bara under några minuter utan ibland i flera timmar per dag.

Känslan av att vara instängd
I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du vara i bild under hela mötet och sitter mer still. Även den här effekten är större på kvinnor.

Känslan av att vara uttittad
Under ett personligt möte kommer andra att titta på dig när du talar, men när någon annan tar vid får du inte samma uppmärksamhet.

– Det finns mycket social ångest kring att tala offentligt. När du har videosamtal finns det en upplevelse av att alla ögon är riktade mot dig hela tiden, vare sig du pratar eller inte, och det här skapar stress. Och den känslan verkar vara större hos kvinnor, säger Fauville.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Råd för att minska trötthet

Fauville har en rad råd för att minska zoomtrötthet. Du kan till exempel stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv, stänga av kameran helt eller minska storleken på mötesdeltagares fönster, så alla ansikten inte blir lika påtagliga.

Hon tycker även att arbetsgivare bör fundera över frekvensen och längden på videosamtal under arbetsdagarna, samt hur många och långa pauser som tas.

– Ansvaret för att adressera zoomtrötthet ska inte läggas på individen. Vi hoppas att våra fynd ska leda till att företag tänker över sina riktlinjer och för videosamtal och kulturen. De kan till exempel minska användandet av video på möten och minska antalet och längden videomöten, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.