Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Trafiklärare löper störst covidrisk

Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.
– Jag trodde inte att det stämde, säger trafikläraren Nassir Fatahi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Studie visar att trafiklärare löper stor risk att drabbas av svår covid-19. Shutterstock

Möten med många nya människor, långa stunder sittandes i bil där man inandas samma luft. Trafiklärare har varit en yrkesgrupp som befunnit sig i riskzonen för att bli sjuka under coronapandemin.

Förra veckan kom också en studie som visade just detta. Enligt studien, från Centrum för arbets- och miljömedicin, är risken att drabbas för svår covid-19 2,7 gånger högre för trafiklärare än vad den är för en genomsnittlig yrkesarbetare. 

Trafiklärare och trafikinstruktörer – de yrkena var sammanlänkade i studien – var därmed den yrkeskategori med störst risk för att drabbas av svår covid-19.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet och verksamhetschef på Camm, Centrum för arbets- och miljömedicin, är en av författarna till studien.

– Vi ser att det finns en ökad risk för allvarlig covid-19, så allvarlig att man läggs in på sjukhus, för yrkesgrupper som jobbar nära andra människor eller som i yrket ofta utsätts för andra människors sjukdom och smitta.

– Trafiklärare har ju sin elev bredvid sig, i framsätet, och det är ett förhållandevis litet utrymme och liten luftvolym som man delar och man sitter där under en relativt lång tidsperiod.

"Ingen i vår personal har blivit sjuk"

Kollega har varit i kontakt med en handfull trafiklärare. De flesta berättar att de reagerade med viss förvåning när de såg nyheten om studien. Inte för att det kom som en överraskning att jobbet kan innebära en risk för smitta, men för att resultatet av studien inte överensstämde med deras egen bild.

– Det är ingen i vår personal som blivit sjuk i covid-19. Jag har inte hört att det är många trafiklärare som har fått covid-19 eller fått svår covid-19. Jag pratar mycket med andra körskolelärare, när jag träffar dem, men jag har inte hört att det är många som fått det, säger Nassir Fatahi, från trafikskolan Moderna i Göteborg.

Hur har du känt kring arbetssituationen under coronaåret?
– Det är klart att det finns en rädsla hos många. Och det är klart att man blir försiktig och respekterar det.

Nassir Fatahi säger att de har gjort så gott de kunnat för att minska smittorisken. Det instämmer även andra trafikskolor i. De nämner att de har lättat på avbokningsregler för elever, förbjudit handledare från att följa med under trafiklektionerna och begränsat medverkandeantal på introduktionskurser.

"Väldigt nära kontakter i yrket"

Benny Gunnarsson, ordförande på Sveriges trafikskolors riksförbund:

– Våra medlemmar (trafikskolor, reds anmn) har gjort ett fantastiskt jobb. De har stängt trafikskolan, stängt receptionen, mött elever utomhus, använt ansiktsvisir och munskydd, spritat bilar – man har försökt göra det bästa av det. Jag tycker att de tagit sitt ansvar.

Samtidigt lägger han till att själv grundbulten i yrkesutövningen – att sitta sida-vid-sida med elever – är svår att komma ifrån.

– Trafiklärare har väldigt nära kontakter i yrket, det är ett faktum.

Patrik Ivarsson är YKB-lärare i Nyköping, i huvudsak för tunga fordon. Hans arbetssituation skiljer sig något från körskolelärare för B-körkort, bland annat för att det är större avstånd mellan elev och lärare i lastbil.

Han säger att han aldrig varit oroad för egen del under coronapandemin, delvis till följd av de åtgärder som arbetsgivaren har satt in.

– I morgon kommer jag att sitta i personbil och göra körtester med tio elever. Det har inte jag gjort på ett år. Men nu har vi fått på plats på skolan att vi ska göra covid-tester, så vi kommer börja på morgonen att testa alla elever – och jag ska testa mig själv också. Det är jättebra att vi kan göra det.

Fått uppgifter från Region Stockholm

Forskarna på Camm har fått uppgifter från Region Stockholm om yrkesroll för personer som vårdats på sjukhus för covid-19. Utifrån det underlaget har de kunnat analysera risken att drabbas av allvarligare covid-19.

Underlaget i studien är stort, men en brasklapp är att urvalet för vissa yrken – exempelvis trafiklärare och instruktörer – är förhållandevis litet.

Maria Albin tycker att en viktig slutsats kan dras av studien: Personer som kommer nära andra människor i yrket löper större risk att bli sjuka.

– Vi ser att det fortfarande finns en koppling mellan hur arbetet ser ut och risken att bli svårt sjuk. Det visar att åtgärderna på arbetsplatsen inte i tillräcklig grad har matchat utmaningarna som pandemin ställer. Det i sin tur talar för att man behöver intensifiera åtgärderna på arbetsplatserna.

Fotokredd personbilder: Camm (Maria Albin), privat (Nassir Fatahi) och STR (Benny Gunnarsson).

Läs mer om coronasmitta på jobbet:
"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"
Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.