Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Utlandsfödda riskerar mobbning på jobbet

Utlandsfödda löper större risk att utsättas för mobbning på jobbet. Det visar ny forskning från Linköpings Universitet.
– Mobbning kan skada en person allvarligt, men också den arbetsplats där detta kan pågå, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Utlandsfödda löper större risk att utsättas för mobbning på jobbet. Shutterstock

Forskare vid Linköpings Universitet har undersökt om utrikesfödda är i större risk att drabbas av mobbning på sin arbetsplats. 

I en ny studie drar de slutsatsen att så är fallet. 

För den som är född utomlands är risken att utsättas för mobbning dubbelt så hög som för en person född i Sverige. Om du dessutom är född i ett land med vitt skild kultur från Sveriges, ökar risken till fyra gånger så stor. Personer som kommer från Asien är mest utsatta, enligt studien.

– Våra resultat visar en ökad risk för mobbning för personer som arbetar i Sverige, men är födda i ett annat land. Resultaten visar också vikten av att ta itu med dessa frågor. Mobbning kan skada en person allvarligt, men också den arbetsplats där detta kan pågå, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, i ett pressmeddelande.

Personrelaterad mobbning

Mobbning på jobbet delas upp i två olika kategorier: Arbetsrelaterad och personrelaterad. 

Den arbetsrelaterade handlar om att till exempel bli fråntagen ansvar, få triviala arbetsuppgifter eller bli strängt övervakad under tiden du utför ditt arbete. Den personrelaterade mobbningen handlar, precis som det låter, om den du är.  

Forskarna kunde inte se att härkomst påverkade risken att bli utsatt för arbetsrelaterad mobbning, utan skillnaden finns i den personrelaterade mobbningen. 

– Man utsätts för det som vi kallar rovjaktsmobbning. Då kvittar det vad du gör. Det handlar helt enkelt om att man utsätts på grund av sin uppenbarelse, på grund av hur man ser ut. Det blev tydligt i studien att det är det här det handlar om, säger Michael Rosander. 

Undersökningen gick till så att forskarna ut ett frågeformulär. 1856 personer svarade på enkäten, av dem var 1 625 födda i Sverige, 229 utomlands. 

Läs mer om mobbning på jobbet:

Två i veckan dör av mobbning
Gör facket tillräckligt för mobbade?
Alla har en del i mobbning på jobbet
Fullt möjligt att förhindra mobbning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.