Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Har jag rätt lön?

En vanlig fråga många ställer sig är: ”Har jag rätt lön?”. Det finns inget entydigt svar på den frågan – men det finns tillvägagångsätt för att säkerställa att du inte är underbetald.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Hur vet du om du har rätt lön? Shutterstock

Att vara tillfreds med sin lön är viktigt för de flesta. Men det kan vara svårt att veta hur ens lön står sig, dels inom företaget där en jobbar, men även inom branschen.

Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, är det många medlemmar som kontaktar eller söker information genom Unionen med frågeställningen ”har jag rätt lön?”.

– Tjänstemän har alltid haft individuell och differentierad lönesättning. Det finns inga överenskomna ingångslöner inom våra avtal, utan var och en får komma överens, säger Krieg.

– Lönen kan skilja enormt mycket inom ett yrke. Därför finns det inget enkelt svar på vad som är rätt lön, säger hon.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Jämför din lön med andras

Det går alltså inte med säkerhet att säga vilken lön du – som ekonomiassistent, säljare eller ingenjör – borde ha. Men det finns verktyg för att skaffa sig en uppfattning om ens lön ligger någorlunda rätt.

Ett enkelt sätt är att söka utifrån din yrkesroll och se vad marknadslönen är.

En annan är Unionens ”lönerator” som ger dig en närmare fingervisning om du med din titel och dina arbetsuppgifter har en marknadsmässig lön. Du kan också titta djupare i Unionens lönestatistik.

Se till att få rätt ingångslön

Ingångslönen kan ofta vara avgörande för din löneutveckling. Därför kan det vara viktigt att tidigt få en klar uppfattning om hur hög lön du kan kräva, information som fackklubben eller facket kan bistå med.

– Du kan ringa till din fackklubb eller direkt till Unionen i samband med att du söker ett jobb, eller efter en intervju, innan du lämnar löneanspråk, så kan du få ett tips om de vanligaste lönerna. Det är ju ett intervall och många blir förvånade över att intervallet är så stort. Med samma utbildning och arbetsuppgifter kan det skilja mer än tio tusen, även fast människor är i samma ålder, säger Krieg.

Även i ett senare skede kan facket hjälpa dig att få upp lönen. Dels har de information om lönerna på arbetsplatsen, vilket kan ge dig stöd inför en individuell förhandling, men de kan också korrigera orättvisor när de förhandlar för hela arbetsplatsen.

– De kan se om något är väldigt orättvist, godtyckligt eller om löneskillnaderna är väldigt stora.

En viktig aspekt värd att känna till företagets lönekriterier, så att du vet vad som krävs av dig för att få upp din lön.

– Du kan fråga om det finns en lönepolicy och lönekriterier och det vanliga är att du ska få den informationen, antingen att den finns tillgänglig på företagets intranät eller under lönesamtalet, säger Krieg.

Prata om din lön med andra

Många har säkert varit med om att chefer uppmanar en att hålla tyst om sin lön och inte prata om den inför andra. Gunilla Krieg råder dock till det motsatta. Och du har alltid rätt att berätta för andra om vad du tjänar.

– Många arbetsgivare ger sken av att det är väldigt hemligt, men det är det inte. Du kan ju få reda på lönerna som offentliga uppgifter via Skatteverket. Du är aldrig skyldig att vara tyst om det du tjänar. Jag har sett sådana anställningsavtal där du inte får berätta får någon vad du tjänar, men du har en yttrandefrihet i det.

Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor

Foto på Gunilla Krieg: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.