Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Har jag rätt lön?

En vanlig fråga många ställer sig är: ”Har jag rätt lön?”. Det finns inget entydigt svar på den frågan – men det finns tillvägagångsätt för att säkerställa att du inte är underbetald.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Hur vet du om du har rätt lön? Shutterstock

Att vara tillfreds med sin lön är viktigt för de flesta. Men det kan vara svårt att veta hur ens lön står sig, dels inom företaget där en jobbar, men även inom branschen.

Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, är det många medlemmar som kontaktar eller söker information genom Unionen med frågeställningen ”har jag rätt lön?”.

– Tjänstemän har alltid haft individuell och differentierad lönesättning. Det finns inga överenskomna ingångslöner inom våra avtal, utan var och en får komma överens, säger Krieg.

– Lönen kan skilja enormt mycket inom ett yrke. Därför finns det inget enkelt svar på vad som är rätt lön, säger hon.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Jämför din lön med andras

Det går alltså inte med säkerhet att säga vilken lön du – som ekonomiassistent, säljare eller ingenjör – borde ha. Men det finns verktyg för att skaffa sig en uppfattning om ens lön ligger någorlunda rätt.

Ett enkelt sätt är att söka utifrån din yrkesroll och se vad marknadslönen är.

En annan är Unionens ”lönerator” som ger dig en närmare fingervisning om du med din titel och dina arbetsuppgifter har en marknadsmässig lön. Du kan också titta djupare i Unionens lönestatistik.

Se till att få rätt ingångslön

Ingångslönen kan ofta vara avgörande för din löneutveckling. Därför kan det vara viktigt att tidigt få en klar uppfattning om hur hög lön du kan kräva, information som fackklubben eller facket kan bistå med.

– Du kan ringa till din fackklubb eller direkt till Unionen i samband med att du söker ett jobb, eller efter en intervju, innan du lämnar löneanspråk, så kan du få ett tips om de vanligaste lönerna. Det är ju ett intervall och många blir förvånade över att intervallet är så stort. Med samma utbildning och arbetsuppgifter kan det skilja mer än tio tusen, även fast människor är i samma ålder, säger Krieg.

Även i ett senare skede kan facket hjälpa dig att få upp lönen. Dels har de information om lönerna på arbetsplatsen, vilket kan ge dig stöd inför en individuell förhandling, men de kan också korrigera orättvisor när de förhandlar för hela arbetsplatsen.

– De kan se om något är väldigt orättvist, godtyckligt eller om löneskillnaderna är väldigt stora.

En viktig aspekt värd att känna till företagets lönekriterier, så att du vet vad som krävs av dig för att få upp din lön.

– Du kan fråga om det finns en lönepolicy och lönekriterier och det vanliga är att du ska få den informationen, antingen att den finns tillgänglig på företagets intranät eller under lönesamtalet, säger Krieg.

Prata om din lön med andra

Många har säkert varit med om att chefer uppmanar en att hålla tyst om sin lön och inte prata om den inför andra. Gunilla Krieg råder dock till det motsatta. Och du har alltid rätt att berätta för andra om vad du tjänar.

– Många arbetsgivare ger sken av att det är väldigt hemligt, men det är det inte. Du kan ju få reda på lönerna som offentliga uppgifter via Skatteverket. Du är aldrig skyldig att vara tyst om det du tjänar. Jag har sett sådana anställningsavtal där du inte får berätta får någon vad du tjänar, men du har en yttrandefrihet i det.

Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor

Foto på Gunilla Krieg: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet