Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier

Northvolt ska anställa 3 000 till sin batterifabrik i Skellefteå. Katarina Borstedt är chef för rekryteringen och den som ska locka arbetskraft till en industri ingen har erfarenhet av.
Publicerad
Northvolt
Katarina Borstedt ska locka arbetskraft till Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Northvolt

Vad är det Northvolt har på gång i Skellefteå?
– Vi bygger Europas största batterifabrik som bland annat ska tillverka elbilsbatterier. Just nu bygger vi första halvan av den och i slutet av nästa år kommer de första batterierna att lämna fabriken.

Hur många arbetstillfällen?
– Fullt utbyggd kommer fabriken ha cirka 3 000 anställda. Vi behöver allt från chefer till ingenjörer och folk som jobbar i produktionen. Att starta en helt ny typ av industri är en utmaning. Det finns ju nästan ingen som har erfarenhet av eller utbildning för just detta.

Hur gör du?
– Jag och mitt team jobbar för att öka medvetenheten om vilka möjligheter vi erbjuder. Vi samarbetar med Trygghetsrådet TRR som möter personer som har mist sitt jobb. Vi gör all rekrytering själva, det tror vi är nyckeln för att få in rätt personer.

– Vi säkerställer också att det startas utbildningar som på sikt ska ge rätt kompetens. Vi samarbetar med regionen kring ett relocateprojekt för att locka personer att flytta hit från andra regioner.

Vad är svårast i denna process?
– Att skapa en jämställd industriarbetsplats utifrån kön. Vi försöker hitta kvinnor som är ingenjörer eller har erfarenhet från tillverkningsindustrin. Eftersom det inte sitter några traditioner i väggarna har vi möjlighet att tänka nytt, vilket vi hoppas ska locka även kvinnor.

Hur är det att vara ytterst ansvarig för rekryteringen?
– Det känns positivt att skapa nya möjligheter, men det är klart att jag kan bli småstressad när jag tänker på allt vi ska åstadkomma på kort tid.

Hur påverkas Skellefteå?
– Staden förändras i grunden. Avfolkningsbygden väntar stor tillväxt. Utöver våra anställda räknar vi med att våra underleverantörer kommer att behöva upp emot 3 000 personer. Med tillväxten behövs andra samhällsfunktioner, som skola, sjukvård och annat. Staden kommer att växa med cirka 20 procent på kort tid.

Har corona försvårat för er?
– För viss internationell rekrytering har det blivit svårare att ta sig hit, men samtidigt har fokus på elektrifiering fortsatt att öka och många ser en möjlighet att skola om sig.

Läs mer: Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Text: Per Cornell

KATARINA BORSTEDT

ÅLDER: 39 år.

GÖR: Director of growth.

UTBILDNING: Civilekonom.

BAKGRUND: Managementkonsult, har jobbat med strategisk HR inom pappersindustrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.