Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stort intresse för avgångspaket på Scania

Tusen tjänstemän ska bort från Scania i Sverige. Som en del i det slutar 110 anställda mot avgångsvederlag eller en pensionsuppgörelse. Målet är att inga tillsvidareanställda ska behöva sägas upp.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Tanken är att lastbilstillverkaren Scania ska kompetensutveckla de anställda som blir kvar efter neddragningen. Jonas Ekströmer / TT

De 110 består av tre grupper. Dels de som fyllt 65 år. De får en uppgörelse som täcker en del av den lön de skulle fått till 68 års ålder, dels de som är 64 år som får en så kallad avgångspension och slutligen de som är yngre.

Dessa har fått anmäla sig frivilligt och erbjudits 200 000 kronor för att sluta.

Unionenklubbens ordförande Mari Carlquist vill inte gå in på hur många som fått de 200 000 kronorna, men säger att intresset för erbjudandet har varit stort.

– Det är många som övervägt att sluta. En del har haft andra jobb på gång, andra har funderat på att göra något annat.

Läs mer: Scania erbjuder anställda avgångspension

Bland dem som nu kommit överens med företaget om att sluta finns alla möjliga åldrar, enligt Mari Carlquist. En del är unga med kort anställningstid, andra närmar sig pensionsåldern.

Men långt ifrån alla som sökt har beviljats avgångsvederlag. Ett villkor för att få del av erbjudandet har varit att den tjänst man lämnar kan ersättas genom intern rekrytering. Även personer i vissa nyckelroller har inte haft möjlighet att ta del av erbjudandet.

– Det är en del som fått nej. Men det är inte så många som hört av sig och varit besvikna för det. Jag tror att det också kan vara skönt att få höra att man är så viktig för företaget att de vill att man ska stanna kvar, säger Mari Carlquist.

Tidigare har kontrakt med 600 konsulter avslutats. Tillsammans med naturliga avgångar under året hoppas man både från företag och fack att nå upp till neddragningen på tusen personer.

– Vi har aldrig varit med om att tillsvidareanställda har behövt sägas upp från Scania. Vi hoppas och tror att vi klarar det den här gången också.

Anledningen till den stora neddragningen är en kombination av försämrade resultat under coronapandemin och de nya krav som elektrifieringen av lastbilarna kräver, säger Mari Carlquist.

– Tanken är att vi inte ska dra ned med tusen personer för att anställa tusen nya med annan kompetens. Nu måste vi i stället kompetensutveckla de som är kvar. Det är en utmaning, men allt annat vore ett misslyckande både för företaget och de anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.