Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stort intresse för avgångspaket på Scania

Tusen tjänstemän ska bort från Scania i Sverige. Som en del i det slutar 110 anställda mot avgångsvederlag eller en pensionsuppgörelse. Målet är att inga tillsvidareanställda ska behöva sägas upp.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Tanken är att lastbilstillverkaren Scania ska kompetensutveckla de anställda som blir kvar efter neddragningen. Jonas Ekströmer / TT

De 110 består av tre grupper. Dels de som fyllt 65 år. De får en uppgörelse som täcker en del av den lön de skulle fått till 68 års ålder, dels de som är 64 år som får en så kallad avgångspension och slutligen de som är yngre.

Dessa har fått anmäla sig frivilligt och erbjudits 200 000 kronor för att sluta.

Unionenklubbens ordförande Mari Carlquist vill inte gå in på hur många som fått de 200 000 kronorna, men säger att intresset för erbjudandet har varit stort.

– Det är många som övervägt att sluta. En del har haft andra jobb på gång, andra har funderat på att göra något annat.

Läs mer: Scania erbjuder anställda avgångspension

Bland dem som nu kommit överens med företaget om att sluta finns alla möjliga åldrar, enligt Mari Carlquist. En del är unga med kort anställningstid, andra närmar sig pensionsåldern.

Men långt ifrån alla som sökt har beviljats avgångsvederlag. Ett villkor för att få del av erbjudandet har varit att den tjänst man lämnar kan ersättas genom intern rekrytering. Även personer i vissa nyckelroller har inte haft möjlighet att ta del av erbjudandet.

– Det är en del som fått nej. Men det är inte så många som hört av sig och varit besvikna för det. Jag tror att det också kan vara skönt att få höra att man är så viktig för företaget att de vill att man ska stanna kvar, säger Mari Carlquist.

Tidigare har kontrakt med 600 konsulter avslutats. Tillsammans med naturliga avgångar under året hoppas man både från företag och fack att nå upp till neddragningen på tusen personer.

– Vi har aldrig varit med om att tillsvidareanställda har behövt sägas upp från Scania. Vi hoppas och tror att vi klarar det den här gången också.

Anledningen till den stora neddragningen är en kombination av försämrade resultat under coronapandemin och de nya krav som elektrifieringen av lastbilarna kräver, säger Mari Carlquist.

– Tanken är att vi inte ska dra ned med tusen personer för att anställa tusen nya med annan kompetens. Nu måste vi i stället kompetensutveckla de som är kvar. Det är en utmaning, men allt annat vore ett misslyckande både för företaget och de anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)