Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Efter höjningen - så mycket mer får en arbetslös i a-kassa

Den tillfälliga höjningen av a-kassan ger en arbetslös flera tusenlappar mer i månaden. Det håller igång Sveriges ekonomi och ger högre skatteintäkter. Nu höjs flera röster för att behålla höjningen även efter pandemin.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Sedan höjningen av taket i a-kassan är det betydligt fler arbetslösa som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Fredrik Sandberg / TT

I våras och i början av sommaren höjdes taket i a-kassan tillfälligt. Syftet var att mildra effekterna av coronakrisen. Den som är arbetslös kan nu maximalt få 26 400 kronor i månaden före skatt. Tidigare var taket 20 020 kronor.

Läs mer: Fortsatt höjd a-kassa

Höjningen innebär att betydligt fler nu får 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa, enligt en uträkning som organisationen Sveriges a-kassor gjort. I juli kunde 62 procent av dem som fick ersättning från a-kassan behålla 80 procent av sin tidigare lön. Före höjningen var andelen 29 procent.

Att fler får mer i a-kassa är positivt på flera sätt, tycker Sveriges a-kassor. Högre ersättning ger till exempel högre pensionsinbetalningar och håller dessutom konsumtionen uppe.

– En effekt av en högre och mer rimlig ersättning vid arbetslöshet är att arbetslösa bättre kan klara levnadsomkostnader och annan konsumtion. Det genererar högre skatteintäkter men bidrar även till att hålla igång landets ekonomi, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor i ett pressmeddelande.

Exakt vad som är en rimlig ersättning har han ingen åsikt om. Till Kollega säger han dock att nuvarande nivåer är rimligare och att ersättningen bör följa löneutvecklingen.

Organisationen har räknat på vad höjningen betyder för en person i medelskattekommunen Hörby med en medianlön på 31 700 kronor i månaden. Efter höjningen av taket blir ersättningen från a-kassan 17 431 kronor efter skatt. Före höjningen var ersättningen 13 978 kronor.

Flera fackliga organisationer anser nu att den tillfälliga höjningen bör bli permanent.

Tjänstemannaorganisationen TCO skrev nyligen på Aftonbladet debatt att a-kassans syfte är att garantera individens trygghet så att arbetslösa kan ägna kraft åt att söka nya jobb. Därför borde höjningen permanentas:

”Att det (taket) behövde höjas berodde på just det faktum att de gamla nivåerna inte är tillräckliga 2020. Ett litet land som Sverige är beroende av att arbetsmarknaden präglas av en god omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig beståndsdel i det.”

Även LO har krävt en permanent höjning av taket.

Men det finns också kritiska röster mot generösare a-kassa. Tankesmedjan Timbro anser till exempel att en permanent höjning skulle leda till högre arbetslöshet. På Expressen debatt skriver tankesmedjan att hög ersättning gör att viljan att söka jobb minskar:

”Det är viktigt att upprätthålla incitamenten att söka jobb – inte minst i en lågkonjunktur. Regeringen måste därför låta den tillfälliga förstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen bli just tillfällig.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Kvinna mörkade arbetstid – krävs på halv miljon av Unionens a-kassa

Ett återkrav från Unionens a-kassa på 520 000 kronor riktas mot en kvinna som inte redovisat hur mycket hon arbetat och därför fått för hög ersättning. Nu ger förvaltningsrätten a-kassan rätt.
Lena Michanek Publicerad 12 augusti 2026, kl 06:00
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.