Lojalitet mot arbetsgivaren eller kunderna, rädsla för att förlora jobbet genom konkurs – det är några av orsakerna till att anställda drar sig för att vända sig till facket när lönen saknas på bankkontot den 25:e. Men det kan bli ett dyrköpt dröjsmål menar fackets löneexperter.

En Unionenmedlem gick till exempel utan ett öre i lön i hela nio månader innan arbetsgivaren försattes i konkurs. Nio månader är en ohyggligt lång tid utan inkomst och medlemmen tvingades leva på pengar från ett lån han tagit tidigare för att rusta upp sin bostad. Han litade på att lönen skulle komma retroaktivt så småningom och dessutom menade han att man ”måste tänka på kunderna”. 

Men kunderna blev till slut ändå övergivna eftersom några kollegor till Unionenmedlemmen, som själva blivit utan månadslön, fast under en mycket kortare tid, reagerade och försatte företaget i konkurs. 

­– Man ska inte vänta, det är viktigt att lönerna drivs in så snabbt som möjligt, säger Lars Persson, ombudsman och ansvarig för lönekrav på Unionen i Uppland.

Går företaget i konkurs är du som anställd skyddad genom den statliga lönegarantin. Den gäller alla anställda, såväl vikarier som vd:ar, så länge man inte själv äger en stor del i det konkade företaget eller är närstående till den som går i konkurs.

Men garantin är en förskönande omskrivning – den statliga lönegarantin är ett skyddsnät med rätt grova maskor och den garanterar ingalunda att du får ut precis allt din arbetsgivare är skyldig dig. Bland annat gäller den statliga lönegarantin bara lön som tjänats in tre månader bakåt i tiden från och med den dagen konkursansökan lämnades in till tingsrätten.

– Det kan ta tid innan konkursansökan lämnats in. Har du dessutom efterskottslön, alltså får lön först månaden efter den tjänats in, är det extra viktigt att du hör av dig snabbt när lönen uteblir, förklarar Lars Persson.

Medlemmen som väntade nio månader gick alltså miste om åtskilliga belopp. Lars Persson höjer också ett varnande finger för att samla på sig alltför mycket utlägg i tjänsten, i synnerhet för den som reser mycket i jobbet. Dels får du bara pengar för utlägg tre månader bakåt i tiden, men också för att utläggen betalas från samma pott pengar som lönen och andra fordringar.

Och den potten är inte särskilt stor. Taket ligger på 189 200 kronor eller fyra gånger årets prisbasbelopp – ett av regeringen årligt fastställt belopp som speglar prisutvecklingen i samhället och som används för en rad olika beräkningar.  

– Vi ser ju hur lönegarantibeloppet har urholkats eftersom det inte hänger ihop med löneutvecklingen utan är kopplat till prisbasbeloppet, säger Lars Persson.

Alla dina fordringar på arbetsgivaren ska tas ur den potten, så trots att du kan få lönegaranti i upp till åtta månader beroende på uppsägningstid, händer det att pengarna tar slut långt innan dess. I synnerhet om du har hög månadslön, stora utlägg och/eller mycket innestående semester.

Ibland kan det också vara svårt att bevisa hur mycket arbetsgivaren faktiskt är skyldig dig. Särskilt som den statliga lönegarantin ibland missbrukas av kriminella ligor, som startar bolag enkom för att gå i konkurs och få ut lönegaranti för anställda – något Kollega skrivit om tidigare. Men det händer ibland att även seriösa konkursförvaltare kan räkna fel på grund av att de exempelvis har fått inaktuella eller bristfälliga underlag.

– Det är alltid viktigt att se till att få lönespecifikationer och att spara dem, men i en konkurs är det särskilt bra att kunna styrka sin lön om det blir diskussioner med konkursförvaltaren, säger ombudsmannen Lars Persson.

– För oss i facket är det också viktigt att reda ut var lönen kommer ifrån. Det händer att medlemmar är anställda i ett bolag, men får lönen från ett annat, och det har faktiskt förekommit att fel bolag har försatts i konkurs.