"SCA:s nedläggning kommer slå hårt mot hela regionen"
Skogskoncernen SCA avvecklar produktionen av tryckpapper vid Ortviken utanför Sundsvall. 800 anställda kan komma att beröras.
– Det kommer att bli ett hårt slag för hela regionen, säger Patrik Åsell, regionchef på Unionen Mellannorrland.
På Unionens regionkontor i Sundsvall blev man överraskade av dagens besked. Bergslagsbild
Efterfrågan på tryckpapper har krympt med cirka fem procent per år sedan 2008, och under coronapandemin har efterfrågan minskat med ytterligare 30-40 procent.
Den dåliga lönsamheten på tryckpapper gör att SCA i dag, onsdag, meddelar att de kommer att avveckla sin tryckpapperstillverkning på Ortvikens pappersbruk utanför Sundsvall, men även andra delar av bolagets verksamhet berörs.
Totalt kan cirka 800 anställda komma att påverkas, nedläggningen kommer att ske inom sex månader, enligt skogskoncernen. Samtidigt investerar SCA 1,45 miljarder kronor i så kallad CTMP-massa till hygien- och förpackningspapper vid bruket i Ortviken.
Mbl-förhandlingar kring avvecklingen av pappersproduktionen kommer att inledas med de fackliga organisationerna på företaget inom kort.
– Unionen har ett 80-tal medlemmar på arbetsplatsen och det är klart att det här skapar en stor oro. Det är en av våra största arbetsgivare så det kommer att bli ett hårt slag för hela regionen, säger Patrik Åsell, regionchef på Unionen Mellannorrlands kontor i Sundsvall.
Sedan ett drygt år tillbaka har Unionen ingen klubb på arbetsplatsen, därför blir det nu regionala ombudsmän som tar hand om de fackliga förhandlingarna. På Unionens regionkontor blev man överraskade av dagens besked.
– Vi har inte fått någon indikation på att detta var på gång och hade önskat att vi hade blivit förberedda och informerade om det här i förväg, säger Patrik Åsell.
Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.
Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.
Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.
IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.
Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.
Lexbase ska överklaga
Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:
"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."
Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:
"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."
Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:
"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."
MrKoll måste tillåta radering
IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT
– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.
Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.
– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.
IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.
Kollega söker Krimfup för en kommentar.
Så säger lagen
Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.
Källa: IMY, GDPR artikel 10
Vad är IMY?
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna.
Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.