Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Tillväxtverkets robot drabbar företag i kris
En nitisk robot på Tillväxtverket har satt krokben för ett mindre Uppsalaföretag som ansökt om krispengar. Företaget har fortfarande efter fem veckor inte fått besked om krisstöd och har nu anmält Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.
I slutet av mars upptäckte företaget Moreganic, som jobbar med konsultation inom import och export av ekologisk mat, att kunderna drog öronen åt sig på grund av den rådande coronakrisen.
– Till sist stod det skriande klart att vi inte fick några nya uppdrag, så vi lade affärerna på is. Vi är ett nystartat och litet företag utan pengar i kassan, men vi kom fram till att får vi pengar för korttidspermitteringar så grejar vi det, eftersom vi också har en del fasta uppdrag, säger företagets vd Johan Cejie.
Företaget lämnade in en ansökan om stöd till Tillväxtverket i början av april och personalen gick ner till 40 procent, men behöll 92 procent av lönen. Sedan väntade de. Och väntade och väntade.
– Vi försökte få kontakt med någon på Tillväxtverket, men det var stört omöjligt att få någon respons. Samtidigt hör vi att andra företag fått besked inom två dagar och pengar inom två dagar ytterligare.
Efter fem frustrerande veckor får företaget plötsligt en förklaring till tystnaden från Tillväxtverket i onsdags.
– Deras robot har sorterat bort oss!
Anledningen att de blivit ratade av roboten är att företagets arbetsgivardeklaration för januari inte stämmer överens med de löner man sökt stöd för. Och orsaken till det är helt enkelt att januarideklarationen visar lönerna som tjänades in i november i fjol, då vd:n avstod lön och bemanningen var lägre. En ny medarbetare anställdes vid årsskiftet.
– Jag köper den förklaringen, det är okej att roboten reagerar så, men det känns surt att ansökan på grund av detta hamnar i en svart loop där inget händer, där konsekvensen blir att företaget är nära konkurs. Pengarna är slut nu, vi har inte till lönerna, säger Johan Cejie, som i frustration anmälde Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.
– Man måste kunna kräva svar från en myndighet, även om den har mycket att göra.
Nu står allt och faller med ett positivt besked. Johan Cejie hoppas att han får en chans att förklara varför det finns en diskrepans mellan januarideklarationen och de löner man sökt stöd för.
– Vi vill göra allt rätt, men just nu vet jag inte hur det blir. Jag får väl försöka ta kontakt med Tillväxtverket återigen i morgon, säger Johan Cejie.
Tillväxtverket uttalar sig inte om enskilda fall.
JO-anmälan
- Den som anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller av en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan klaga hos Justitieombudsmannen, JO.
- Drygt två tredjedelar av alla anmälningar skrivs dock av efter en första granskning
- En större utredning tar normalt cirka sex–tolv månader.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
