Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Permitterade hjälper till i skolan

Coronakrisen har lett till hög sjukfrånvaro bland personalen på många av landets skolor. Nu har permitterade från andra branscher snabbutbildats för att öka vuxennärvaron.
– Det är en väldigt rolig möjlighet, säger deltagaren Paula Khalil, som vanligtvis arbetar på flygbolaget SAS.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
Permitterade Paula Khalil, som vanligtvis jobbar på SAS, är nybliven stödperson på Fryshusets grundskola i Stockholm. Här hjälper hon Olle Jeppsson och Leo Björne i klass 9C att komma igång med uppgifterna om hinduismen. Fredrik Stehn

Eleverna i klass 9C på Fryshuset i Stockholm sitter böjda över sina datorer och surfplattor. Dagens SO-lektion handlar om hinduismen. Läraren Iman Bahri Lundqvist har haft en ambitiös genomgång av religionens olika beståndsdelar och nu har det blivit dags att börja jobba på egen hand.

Men i dag är hon inte ensam vuxen i klassrummet – Paula  Khalil, som till vardags arbetar med analys på flygbolaget SAS huvudkontor, går runt och hjälper eleverna att komma igång med uppgifterna. Det är hennes andra dag som volontär på Fryshusets grundskola, även om det är ett tidigt skede känner hon sig redan hemmastadd.

– Det är fantastiskt. Jag trodde att det skulle vara tuffare med högstadieelever men de lyssnar och är väldigt nyfikna och intresserade, säger Paula Khalil om sina första dagar på skolan.

Paula Khalil har arbetat på SAS i sju år och upplevt flera kriser under årens lopp. Effekterna av coronapandemin är långt mer förödande än strejker, flygskam och konkurrens från lågprisbolag. Nu är hon permitterad på 60 procent och har valt att jobba två dagar i veckan i skolans värld.

– Jag kände att nu när staten går in och täcker upp en stor del av min lön vill jag ge något tillbaka till samhället. När möjligheten att bli stödperson i skolan dök upp ville jag testa. Det är en väldigt rolig möjlighet.

Men att ställa om och befinna sig i en helt annan miljö innebär förstås en utmaning.

– Det är verkligen skilda världar och jag har mycket att lära. Men det finns också likheter, det jag har användning av i mitt jobb kan jag också ha nytta av här. Exempelvis vikten av att motivera, jag som leder ett team måste se till att folk har energi och tycker att det är kul och det är detsamma med eleverna, säger Paula Khalil.

På flygbolaget arbetar Paula Khalil med revenue management, vilket innebär att man har hand om alla intäkter från verksamheten, i Paulas fall för flygtrafiken i Sydeuropa. Nyligen varslade SAS 5 000 anställda om uppsägning, ett beslut som naturligtvis påverkar Paula och hennes kollegor.

– Vi vet inte mer just nu än att det kommer besked i sommar om vilka tjänster som berörs. Men det är klart att det är oroligt. Vi är dock vana vid utmaningar, men inte i den här omfattningen. Jag är orolig men jag är mer orolig för hela samhället. Den här gången är det inte bara vår bransch som drabbats utan nästa alla.

– Att få jobba här i skolan ger mig rutiner och får mina tankar på annat håll. Dessutom får jag chansen att lära mig en hel del nytt på kuppen.

Att få in fler vuxna i klassrum och korridorer påverkar arbetsmiljön på Fryshuset positivt.

– Det betyder jättemycket för vår verksamhet att få in personer med annan bakgrund. Både eleverna och vi i personalen känner att det är spännande, säger Johnny Nawaratne, biträdande rektor på Fryshuset.

Paula Khalil är en av deltagarna i det så kallade Beredskapslyftet, projektet syftar till att stötta hårt pressade verksamheter under coronakrisen. Förutom från flygbranschen kommer deltagarna från klädföretag och hotellbranschen. Innan volontärerna kunde ge sig ut i skolorna fick de själva sätta sig i skolbänken för att snabbutbildas under tre dagar.

– Man behöver ha vissa verktyg och grundkunskaper, det handlar till exempel om hur man håller motivationen uppe i klassrummet, hur man förbereder en lektion och hur man hanterar olika situationer som kan uppstå och hur man då bemöter eleverna, berättar Paula Khalil.

Hur länge Paula Khalil och de andra stödpersonerna kommer vara ute på skolorna i Stockholmsområdet är oklart men i nuläget tyder det mesta på att det blir terminen ut.

– Jag har min planering men vi vet inte hur det blir, jag tar en vecka i taget, säger hon.

Beredskapslyftet

Slussar ut permitterad personal för att stötta svenska arbetsplatser som är pressade under coronakrisen. Första stegen skedde inom vård och omsorg, och har nu utvecklats till att omfatta skolväsendet. Bakom initiativet står utbildningsföretaget Novare och Wallenbergstiftelserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.