Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben

Om några veckor skulle Liseberg ha slagit upp portarna för säsongen. Men coronakrisen gör att premiären skjuts upp och personalen permitteras. Carina Berntsson är en av dem som går ner i tid – men är inte orolig för att bli av med jobbet.
David Österberg Publicerad
Stefan Karlberg/Liseberg
Nöjesparken Liseberg får vänta med att slå upp portarna för säsongen, som en följd av coronaviruset. Stefan Karlberg/Liseberg

Carina Berntsson har arbetat för Liseberg i mer än två decennier. Dessutom sitter hon i Unionenklubbens styrelse. Om allt hade varit som vanligt skulle hon och hennes kollegor ha arbetat för fullt inför premiärhelgen den 25 april. Men sedan coronaviruset spred sig över världen är inget sig likt. Ledningen har bestämt att premiären skjuts upp till den 16 maj – kanske ännu längre.

För att spara pengar har företaget tecknat avtal om korttidspermittering. Det innebär att personalen går ner i tid men behåller det mesta av lönen genom statlig subvention.

– Vi är runt 220 tjänstemän. De flesta av oss är korttidspermitterade, men i olika grad. Några på 20 procent, andra på 40 eller 60. Majoriteten går ner i tid redan i dag, men några går den 7 eller 13 april, säger Carina Berntsson.

Hur mycket man går ner i tid beror på hur mycket ens arbetsuppgifter ändras när parken inte öppnar som vanligt.

Hotell, restauranger och besöksnäring har drabbats hårt av coronakrisen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nästan 12 000 personer som arbetar på hotell och i restauranger varslats om uppsägning i mars. Totalt har närmare 37 000 personer varslats, främst i storstadslänen.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

– Vi har aldrig tidigare sett så höga varseltal under en månad. Den senaste veckan har antalet personer berörda av varsel fördubblats, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Hon säger samtidigt att regeringens åtgärder - bland annat möjligheten till permitteringar - kommer att dämpa hur många som verkligen blir uppsagda.

Carina Berntsson tror inte att coronakrisen leder till varsel på Liseberg. Men när korttidspermitteringarna började diskuteras på företaget blev en del medlemmar oroliga.

– En del var oroliga innan de förstod att korttidspermittering inte är samma sak som varsel. Nu vet alla att det inte är någon fara för anställningarna. Folk är glada att de på det här viset kan hjälpa företaget att spara pengar. Särskilt de personer som jobbar på hotellet. Många andra hotell har ju varslat sin personal om uppsägning. Visst får man gå ner lite i lön, men det gör man gladeligen eftersom man får behålla sina jobb.

Carina Berntssons arbetstid minskar med 20 procent under permitteringen. Det innebär att hon är ledig en dag i veckan. Hur ledigheten förläggs blir en fråga mellan chefer och medarbetare.

– Men eftersom jag är förtroendevald vill jag vara på plats de dagar jag har fackliga möten, säger hon.

Ingen vet hur länge permitteringarna kommer att fortsätta. Men när ett öppningsdatum väl är spikat kommer de att avbrytas så att förberedelserna kan dra igång på allvar igen. I väntan på det får personalen använda den extra ledigheten så gott det går.

– När folk väl har förstått att det här inte innebär några varsel tror jag att man kan se det som lite positivt att få mer ledighet. Det kan ju vara skönt att kunna lägga lite mer tid på barnen eller trädgården, båten eller sommarhuset. Det är ju en intensiv tid på året, säger Carina Berntsson.

Krig och kallt väder har stoppat premiären

  • Det är ovanligt att Liseberg tvingas skjuta på premiären, men det har hänt fyra gånger tidigare.
  • 1940 innebar andra världskrigets mörkläggningsregler att Liseberg fick flytta fram premiären från Valborgsmässoafton till den 29 maj.
  • 1978, 1980 och 1987 sköts premiären fram en vecka på grund av kallt väder.

Lisepedia.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.