Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben

Om några veckor skulle Liseberg ha slagit upp portarna för säsongen. Men coronakrisen gör att premiären skjuts upp och personalen permitteras. Carina Berntsson är en av dem som går ner i tid – men är inte orolig för att bli av med jobbet.
David Österberg Publicerad
Stefan Karlberg/Liseberg
Nöjesparken Liseberg får vänta med att slå upp portarna för säsongen, som en följd av coronaviruset. Stefan Karlberg/Liseberg

Carina Berntsson har arbetat för Liseberg i mer än två decennier. Dessutom sitter hon i Unionenklubbens styrelse. Om allt hade varit som vanligt skulle hon och hennes kollegor ha arbetat för fullt inför premiärhelgen den 25 april. Men sedan coronaviruset spred sig över världen är inget sig likt. Ledningen har bestämt att premiären skjuts upp till den 16 maj – kanske ännu längre.

För att spara pengar har företaget tecknat avtal om korttidspermittering. Det innebär att personalen går ner i tid men behåller det mesta av lönen genom statlig subvention.

– Vi är runt 220 tjänstemän. De flesta av oss är korttidspermitterade, men i olika grad. Några på 20 procent, andra på 40 eller 60. Majoriteten går ner i tid redan i dag, men några går den 7 eller 13 april, säger Carina Berntsson.

Hur mycket man går ner i tid beror på hur mycket ens arbetsuppgifter ändras när parken inte öppnar som vanligt.

Hotell, restauranger och besöksnäring har drabbats hårt av coronakrisen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nästan 12 000 personer som arbetar på hotell och i restauranger varslats om uppsägning i mars. Totalt har närmare 37 000 personer varslats, främst i storstadslänen.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

– Vi har aldrig tidigare sett så höga varseltal under en månad. Den senaste veckan har antalet personer berörda av varsel fördubblats, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Hon säger samtidigt att regeringens åtgärder - bland annat möjligheten till permitteringar - kommer att dämpa hur många som verkligen blir uppsagda.

Carina Berntsson tror inte att coronakrisen leder till varsel på Liseberg. Men när korttidspermitteringarna började diskuteras på företaget blev en del medlemmar oroliga.

– En del var oroliga innan de förstod att korttidspermittering inte är samma sak som varsel. Nu vet alla att det inte är någon fara för anställningarna. Folk är glada att de på det här viset kan hjälpa företaget att spara pengar. Särskilt de personer som jobbar på hotellet. Många andra hotell har ju varslat sin personal om uppsägning. Visst får man gå ner lite i lön, men det gör man gladeligen eftersom man får behålla sina jobb.

Carina Berntssons arbetstid minskar med 20 procent under permitteringen. Det innebär att hon är ledig en dag i veckan. Hur ledigheten förläggs blir en fråga mellan chefer och medarbetare.

– Men eftersom jag är förtroendevald vill jag vara på plats de dagar jag har fackliga möten, säger hon.

Ingen vet hur länge permitteringarna kommer att fortsätta. Men när ett öppningsdatum väl är spikat kommer de att avbrytas så att förberedelserna kan dra igång på allvar igen. I väntan på det får personalen använda den extra ledigheten så gott det går.

– När folk väl har förstått att det här inte innebär några varsel tror jag att man kan se det som lite positivt att få mer ledighet. Det kan ju vara skönt att kunna lägga lite mer tid på barnen eller trädgården, båten eller sommarhuset. Det är ju en intensiv tid på året, säger Carina Berntsson.

Krig och kallt väder har stoppat premiären

  • Det är ovanligt att Liseberg tvingas skjuta på premiären, men det har hänt fyra gånger tidigare.
  • 1940 innebar andra världskrigets mörkläggningsregler att Liseberg fick flytta fram premiären från Valborgsmässoafton till den 29 maj.
  • 1978, 1980 och 1987 sköts premiären fram en vecka på grund av kallt väder.

Lisepedia.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds