Artikeln skrevs före coronakrisen. Den 30 mars presenterade regeringen och samarbetspartierna ett krispaket, som bland annat innehåller tillfälliga förändringar av a-kassan för att dämpa coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Läs mer: Fler ska få mer i a-kassa
Fram till coronakrisens utbrott var endast sju av tio arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden med i en a-kassa.
Förespråkarna för en allmän arbetslöshetsförsäkring, som finansieras via en avgift eller skatten, anser att det är mer rationellt om alla som söker men inte får ett jobb får a-kassa – och inte behöver söka försörjningsstöd hos kommunerna.
Ett argument mot en obligatorisk a-kassa är att facken och arbetstagarna skulle kunna få mindre att säga till om när det gäller a-kassans utformning.
– Det ligger direkt i fackens, och arbetstagarnas, intresse att arbetslösa får bra inkomsttrygghet. Ingen annan kollektiv aktör i samhället skulle slåss för det. Om en statlig obligatorisk a-kassa införs, och facken inte har någon roll i den, finns en viss risk för att den politiska kraft som pushar för bättre inkomsttrygghet för arbetslösa försvagas, säger Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds Universitet.
TCO hör till dem som vill att det även fortsättningsvis ska vara frivilligt att vara med i a-kassan.
– En obligatorisk a-kassa blir i praktiken en skattehöjning. Det finns människor som bedömer att de inte behöver vara med i a-kassan - vissa arbetar för lite för att uppfylla arbetsvillkoret, vissa känner att de har en så säker position på arbetsmarknaden att de inte behöver ha någon a-kassa, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk talesperson på TCO.
