Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Fordonsindustrin har korttidspermitterat tusentals medarbetare till följd av coronakrisen. Samtidigt föreslår AB Volvos styrelse att miljarder delas ut till aktieägarna. Provocerande och oanständigt tycker representanter för regeringspartierna. Och på Scania får de anställda rekordbonus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
 Jonas Ekströmer/TT,  Alan Diaz/AP Photo/TT
På Scania får de anställda bonus och styrelsen på AB Volvo vill dela ut miljarder till aktieägarna. Samtidigt får företagen hjälp av statens krisstöd. Jonas Ekströmer/TT, Alan Diaz/AP Photo/TT

Strypt tillgång på komponenter till tillverkningen och minskad efterfrågan på fordon har tvingat svenska fordonsföretag till extremåtgärder. Lastbilstillverkaren AB Volvo stänger sina fabriker i Sverige från och med den här veckan och permitterar samtliga 20 000 anställda i landet. På måndagen kom också besked om att bolaget säger upp avtal med 5 000 konsulter.

Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd

I morgon, onsdag, stoppas verksamheten också hos lastbilstillverkaren Scania i minst fjorton dagar, och 9 000 medarbetare i Sverige korttidspermitteras.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

De båda fordonsjättarna använder sig av regeringens stödprogram, korttidspermitteringar. Det innebär att de anställda behåller större delen av lönen och att staten står för omkring hälften av lönekostnaden. Skattebetalarna bidrar med cirka 300 miljoner kronor i månaden till de Volvoanställdas löner, enligt beräkningar som Aftonbladet har gjort.

Samtidigt som Volvo får hjälp med löneutbetalningarna blev det förra veckan klart att bolagets styrelse föreslår en utdelning på 5,50 kronor per aktie för helåret 2019 – 0,50 öre mer än utdelningen ett år tidigare. Totalt handlar det om en aktieutdelning på nästan tio miljarder kronor.

– Jag kan inte recensera rimligheten i styrelsens förslag. Den åttonde april ska stämman rösta om förslaget, vi får återkomma när vi vet resultatet, säger Claes Eliasson, presschef inom Volvokoncernen, till Aftonbladet.

Hans Hansson är koncernordförande för Unionens medlemmar på AB Volvo. Han är positiv till att styrelsen tog tillbaka förslaget om extrautdelning på 7,50 kronor förra veckan.

– Men krisen har eskalerat sedan dess. I det här svåra läget skulle vi helst se att pengar inte delades ut, utan fanns kvar i Volvos kassa för att trygga företaget, våra medlemmars anställningar och stötta leverantörerna, säger han.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talespersons Karolina Skog är också mycket kritisk till aktieutdelningen.

– Det är oanständigt att först kräva att skattebetalarna ska gå in med olika typer av stöd för att verksamheten ska kunna överleva och samtidigt ge en stor utdelning till sina ägare. Många får i dagarna avstå från mycket, att bankerna och storbolagen då avstår från vidlyftiga vinstutdelningar är det minsta man kan begära. Vi arbetar dag som natt för att så många företag som möjligt ska kunna klara sig igenom krisen och för att människor ska kunna behålla sina jobb och klara sin försörjning. I det arbetet behöver även storbolagen göra sin del, säger hon.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Annelie Karlsson, anser att den föreslagna utdelningen är provocerande.

– Lika självklart som det är att staten går in i ett sådant här krisläge för att hjälpa företag och förhindra att anställda ställs på bar backe, lika självklart är det att alla hjälps åt – även aktieägare. De måste också dra sitt strå till stacken för att lösa de ekonomiska problem som samhället har hamnat i. Jag blir provocerad när staten är med och finansiera löner till de anställda, och det samtidigt föreslås att aktieutdelningen ska ske som vanligt.

Samtidigt som Scania permitterar personal får de anställda en rekordstor bonus för 2019, 51 443 kronor. Mari Carlquist är ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje. Hon förstår att bonusen kan sticka i ögonen, men anser att det är rätt att den betalas ut.

– Det är en bonus som är helt relaterad till resultatet. Jag förstår att det kan se konstigt ut, men man måste förstå att det är vårt hårda arbete under 2019 som betalar sig nu. Jag tycker att det är fint att vårt företag delar med sig av vinsten till de anställda. Med tanke på hur läget är nu har jag svårt att tro att bonusen för i år blir lika bra, säger hon.

Kollega har sökt regeringens samarbetspartier Centern och Liberalerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.