Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Besöksnäringen krisar när människor väljer bort hotellbesök, kryssningar och konferenser av rädsla för corona. Unionenklubben på Nordic Choice Hotels ser gärna att korttidsarbete tillämpas för att undvika uppsägningar när företagen måste spara.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hasse Holmberg / TT
20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar hos Tallink & Silja Line för perioden februari, mars och april, Hasse Holmberg / TT

De senaste dagarna har det kommit flera larmrapporter om hur besöksnäringen går på knäna när gästerna sviker i spåren av coronakrisen. Hotellbranschen är särskilt utsatt. Bokningarna har till exempel halverats hos den nordiska hotellkedjan Nordic Choice Hotels, i takt med att resandet minskat och färre konferenser anordnats.

Läs mer: Varsel – så funkar det

Enskilda hotell ser nu över behovet av personal. Men det är ännu för tidigt att säga om anställda behöver sägas upp och i så fall hur många personer det handlar om, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

På torsdagen inledde fack och arbetsgivaren diskussioner om hur situationen kan hanteras.

– Vi i klubben har precis klivit ut ur det första inledande mötet med arbetsgivaren om vilka åtgärder som måste göras för att möta intäkts- och omsättningsbortfallet, säger Marie Gehlin, Unionenklubbens ordförande på hotellkedjans huvudkontor i Stockholm.

Unionen har ungefär 130 medlemmar på arbetsplatsen, som arbetar med allt ifrån lön och bokning till teknisk support.

– De är oroliga för sina anställningar. I klubben jobbar vi mycket med kommunikation, så att medlemmarna vet vad vi gör och vilka rättigheter de har vid en eventuell omorganisation. Vi får en hel del frågor om vad som gäller om man blir uppsagd, till exempel om man behöver gå på dagen, säger Marie Gehlin.

När gästerna uteblir är det främst hotellverksamheten som påverkas. Men personalen på huvudkontoret berörs också.

– Hotellens bokningsavdelningar styrs ifrån huvudkontoret. Där har trafiken minskat.

I går meddelande regeringen och samarbetspartierna att systemet med korttidsarbete införs den 1 maj i stället för den 1 augusti, som var den ursprungliga planen. Systemet innebär att personalen går ner i tid och lön en begränsad tid för att förhindra personalneddragningar.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

– Det vet vi redan att våra medlemmar är villiga att göra. Vi undersöker om det är möjligt. Vi ser också över om det går att ta ut obetald tjänsteledighet. Vi gör allt för att hitta alternativ till att folk sägs upp, säger Marie Gehlin.

Alla hotell i koncernen är separata aktiebolag. I lördags rapporterade Dagens Industri att Clarion Hotel Post i Göteborg har varslat 25 av sin omkring 200 anställda. Nordens största hotellkedja Scandic meddelade under torsdagskvällen att företaget varslar 2 000 medarbetare i Sverige.

Grand Hotel i Stockholm har också märkt att främst internationella gäster gör avbokningar.

– Jag har inga siffor tillgängliga just nu, men vi har lägre beläggning än vad vi normalt har så här års. Många avbokningar beror på att internationella bolag har infört reserestriktioner eller inställda möten och konferenser. Och några bokar också av på grund av ren oro, säger Maya Johansson, marknadsföringschef.

Företaget har bland annat minskat sina kostnader genom att inte tillsätta vakanta tjänster. Ännu har det inte varit aktuellt med några varsel.

– Vi gör vårt yttersta för att hitta andra sätt minska att kostnaderna så att det inte påverkar personalen. De är det viktigaste vi har. Det är den sista posten för oss.

Rederierna påverkas också när resenärerna väljer bort kryssningar av rädsla för smitta. På onsdagen vinstvarnade Viking Line.

Konkurrenten Tallink & Silja Line har också påverkats starkt av viruset. 20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar för perioden februari, mars och april, skriver bolagets kommunikationsdirektör Katri Link i en kommentar till Kollega.

– Vi följer reseråden från myndigheterna på våra hemmamarknader mycket noggrant och fattar beslut om vår verksamhet med hänsyn till hur situationen förändras och utvecklas, skriver hon.

Fler evenemangsbolag påverkas också av regeringens beslut, som kom på onsdagen, att stoppa sammankomster med över 500 personer för att minska risken för smittspridning.

Flygbolagen har också sett hur efterfrågan har minskat den senaste tiden och stället in tusentals flygningar. Den amerikanska presidenten Donald Trumps meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att alla resor från Europa, med undantag för Storbritannien, till USA stoppas i 30 dagar från och med fredagen. Det är ytterligare ett hårt slag mot branschen.

Läs mer: Norwegian varslar till följd av corona

Transportföretagen räknar med att omkring 70 procent av alla flygningar är inställda i slutet av veckan, skriver Svenska Dagbladet och under torsdagskvällen kom uppgifter om att Norwegian permitterar uppemot hälften av personalstyrkan.

SAS vd Richard Gustafson säger till den norska tidningen Dagens Næaeringsliv att bolaget kommer att gå i konkurs på grund av viruset och vädjar till politikerna om ett statligt akutpaket, rapporterar Omni.

Läs mer: SAS ber anställda sänka sina löner

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.