Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet

Hur säkerhetsmedveten är du på jobbet? Du kanske inte släpper in vem som helst genom huvudentrén, men hur hindrar du dem som slinker in digitalt? Ett felaktigt klick kan kosta din arbetsgivare miljarder.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator, enligt Hanna Linderstål, expert på cyberhot. Colourbox

Mycket krut har lagts på utbildning i GDPR, den nya lag som trädde i kraft för snart två år sedan. Förra året till och med september anmäldes 3 410 så kallade personuppgiftsincidenter, enligt Datainspektionen. En fjärdedel av dessa berodde på obehörig åtkomst – att någon olovligen fått tillgång till uppgifter, till exempel genom nätfiske, phishing.

Cyberkriminella lurar genom nätfiske folk att öppna länkar eller dokument med virus som infekterar datorn eller mobilen med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information. Ett klick i ett mejl från en avsändare som påstår att ditt paket kommit, kan alltså bereda vägen för att någon tankar ner hela kundregistret eller något ännu känsligare.

Men nätfiskeincidenterna är bara toppen på det gigantiska isberg som cyberbrottsligheten utgör. Stiftelsen World Economic Forum räknade ut att den globala kostnaden för cyberbrott 2017 uppgick till 600 miljarder amerikanska dollar per år. Nordea Research uppskattade samhällskostnaden, (inkluderat störningar för företag vars system går ner så de förhindras göra affärer), till 50 000 miljarder kronor. Om året.

– Kunskapsnivån om informationssäkerhet är för låg, det är fascinerande hur mycket information man kan få fram för att folk inte tänker sig för, säger Hanna Linderstål, virtuell analytiker och expert på cyberhot på Earhart business protection agency.

– Informationssäkerhet är inte någon IT-fråga utan omfattar all information en verksamhet hanterar, den digitala såväl som den du har nedskriven i ditt anteckningsblock. Den rör alla.

Varning för UBS-minnen

Cyberhoten vi alla måste ha beredskap för är många. Hittar du exempelvis ett USB-minne med texten: Ledningens nya bonussystem eller Bilder från julfesten OMG, bör du dra öronen åt dig, hur oemotståndligt det än kan te sig att kolla vad cheferna får eller vad kollegorna hade för sig på julfesten. Just den typen av lockbete använder sig Hanna Linderstål av, för att visa hur lätt det är att trilla dit.

– Människor är nyfikna av naturen, och det hjälper inte hur mycket man informerat om hoten – hälften av alla som hittar ett USB-minne pluggar in det i sin dator. I värsta fall upplever man att inget händer, men i själva verket har man installerat spionsystemvara som läcker information, säger Hanna Linderstål.

Det är inte bara USB-minnen man ska vara försiktig med. Även laddstationer och laddsladdar kan tanka information. Man behöver inte ens vara hackerkunnig för att använda en spionladdsladd. Enligt Hanna Linderstål går det att köpa spionladdare på nätet – hon har själv gjort det och använt på intet ont anande konferensdeltagare för att bevisa sin tes.

Att ta jobbdatorn ut från jobbet utgör också en risk – den kan bli stulen, eller hackad eller både och. Och fall inte för frestelsen att koppla in dig på gratis nätverk.

– Publika wifi är alltid osäkra. Jag har varit tvungen att använda sådana på resor i utlandet, men då använder jag en speciell resedator, säger Hanna Linderstål.

Även ditt privata wifi hemma kan utgöra en potentiell risk beroende på vilka mer som använder det. Hanna Linderstål berättar om ett fall, där ett barn över chatten lurades att göra förälderns jobbdator tillgänglig för en stor hackerattack.

Den största risken utgör dock våra dåliga minnen som får oss att envisas med simpla lösenord, som gärna återanvänds igen och igen.

– Redan 2009 varnade jag för att svaga lösenord var den största säkerhetsrisken och det samma gäller i dag. Det går att köpa avlagda lösenord på Darknet, den mörka webben, jag har själv köpt mina egna och upptäckt ett mönster jag inte trodde fanns där, säger Hanna Linderstål.

Foliehatten på

Hanna Linderstål säger skämtsamt att hon viker foliehattar på lunchen och menar att man inte kan vara nog säkerhetsmedveten när det gäller internet. Men man ska heller inte gå runt och inbilla sig att någon är ute efter en.

– Så många hackare finns det faktiskt inte, säger hon.

Fast det räcker med en, om man har otur. Möjligheterna för en cyberbov, och därmed hoten, tycks vara oändliga. Utpressning, varumärkesnedsolkning, astroturfing (kalkylerad lobbyism där avsändaren kamoufleras så aktionen framstår som en spontan gräsrotsrörelse) - allt verkar kunna säljas och köpas av mindre nogräknade aktörer. Organiserad brottslighet står bakom ungefär 80–85 procent av alla cyberbrott, oavsett vem som finansierar dem, enligt en rapport om svensk cybersäkerhet.

Unionens säkerhetsansvarige, Peter Hjortzberg-Nordlund, menar att det inte handlar så mycket om OM vi gör ett misstag som kan kosta företaget skjortan, som NÄR.

– Det första man ska göra som anställd är att säkerställa vilka spelregler och vilken policy som gäller. Sedan ska man vara medveten om att allt man gör loggas och hamnar du i konflikt med arbetsgivaren kan vad som helst användas mot dig, säger han.

Läs även: Chefen läste allas e-post

Kostar ditt obetänksamma klick företaget två miljarder, vilket är det belopp flygbolaget British Airways åkte på i GDPR-böter förra året efter att hackare kommit åt deras passageraruppgifter, är förutsättningarna för att en konflikt lätt kan blomma upp, tämligen stora.

Det är dock arbetsgivarens ansvar att se till att det finns en tydlig IT-policy och att den är känd, så råkar man släppa in en cyberskurk av misstag, på grund av en luddig policy, så behöver inte det betyda att man är helt rökt.

– Jag tycker ändå att man som anställd ska ställa krav på tydliga policyers – det ligger i allas vårt intresse att arbetsgivaren finns kvar på arbetsmarknaden och inte går i konkurs för att företaget åkt på dryga böter, säger Peter Hjortzberg-Nordlund.

Läs mer: Chefen ser dig  

Så skyddar du dig mot cyberhot

  • Ha separata mejladresser för jobb och privatliv.
  • För att kolla att avsändaren av ett mejl verkligen är den hen utger sig för att vara: Sätt musen på adressen utan att klicka och jämför med adressen som dyker upp i rutan.
  • Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd t.ex. första och sista bokstaven i varje ord i en mening du kommer ihåg. Hej jag heter Anna Karlsson och jag har 2 barn, 1 hund. Jag tycker om att segla och längtar till sommaren. Det blir: HjjghrAaKnohjhr2b,1h.Jgtromatsaohlrtlsn
  • Använd inte samma lösenord överallt.
  • Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår efter dig som kan användas för att påverka dig.
  • Sätt något för kameran i din dator.
  • Lämna aldrig datorn obevakad.

 

ORDLISTA:

  • Phishing - nätfiske. Falska länkar infekterade med virus
  • Astroturfing - konstgräsrötter - fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
  • Ransomewere - utpressningsvirus
  • Darknet - den mörka webben, krypterade nätverket som finns på deep weeb. Kan inte nås via vanliga sökmotorer
  • GDPR - dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Porträtt av en person bredvid en illustration av AI-användning på jobbet, med en AI-chatt öppen på en dator.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox.

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.