Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen kritiskt till ingångsavdrag

Sänk arbetsgivaravgiften för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, föreslår regeringen. En dålig idé anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Unionen tror inte att ett ingångsavdrag är lösningen för att få personer långt ifrån arbetsmarknaden i jobb. Colourbox

Regeringen vill införa ett så kallat ingångsavdrag, vilket innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifter och löneavgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är unga personer som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa och personer som kommit till Sverige och har uppehållstillstånd.

För att komma på tal för ingångsavdraget föreslår regeringen att den anställde ska vara mellan 18 och 65 år, och under de senaste fem åren inte haft en sammanlagd inkomst över 100 000 kronor. Tanken är också att tröskeln för att ta del av stödet ska vara lägre än vad som gäller arbetsmarknadsstöd. Bland annat ställs inga krav på att vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2020.

Unionen ställer sig positiva till syftet att skapa nya jobb, men riktar i sitt remissvar en del kritik mot hur det ska gå till. Liknande subventioner har tidigare gett ganska få jobb, men kostat väldigt mycket pengar. Man pekar också på att systemet kommer att bli snårigt och krocka med andra typer av anställningsstöd, exempelvis etableringsjobben. Unionen uttrycker även en oro att stödet budgetmässigt kommer att tränga undan etableringsjobben, om regeringen tänker genomföra två stora stöd under samma år, till liknande målgrupp.

En annan oro är att arbetsgivaren enligt förslaget inte ska prövas, vilket innebär att man inte kan ställa något krav på anständiga villkor. Unionen anser därför att krav på kollektivavtal bör gälla för arbetsgivare som nyttjar stödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.