Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

En arbetsledande roll skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom innebär det en ökad risk att vara chef, enligt en ny studie. Och värst är situationen för kvinnliga mellanchefer.
Ola Rennstam Publicerad 21 januari 2020, kl 11:29
Magnus Bergström
"Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier", säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi. Magnus Bergström

Det är män med makt som utsätter kvinnor utan makt för sexuella trakasserier. Men kvinnornas utsatthet kommer att minska i takt med att fler får högre positioner och mer att säga till om i arbetslivet. Så löd hypotesen när forskarna började studera sexuella trakasserier i slutet av 1970-talet.

Men så har det inte riktigt blivit. En ny studie från Institutet för social forskning, SOFI, som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan, visar att risken för kvinnor att utsättas tvärtom ökar när de blir chefer.

– Det är förvånande. Vi förväntade oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi.

En förklaring kan vara att en kvinna med makt bryter mot könsnormen, vilket uppfattas som något negativt av omgivningen.

Läs mer: Hårdare krav på kvinnliga chefer

– En kvinna som beter sig bestämt kan uppfattas som kompetent men samtidigt som osympatisk. Så är det inte för en man som agerar likadant.

I de tre länder som undersökts hade kvinnor med arbetsledande positioner mellan 30 och 100 procent högre utsatthet för sexuella trakasserier. Och värst var det på mellanchefsnivå.

Läs mer: 800 anmälde diskriminering på jobbet

– Som chef hamnar man i andra typer av arbetssituationer. Dels utsätts man av sina underordnade och dels av chefer på en ännu högre nivå. Det kan också vara så att mellanchefer deltar på möten och kickoffer med mansdominerade grupper av toppchefer, säger Johanna Rickne.

Enligt forskarna slår studien också hål på myten att kvinnor i chefsposition inte vågar säga ifrån när de utsätts.

– Vår forskning visar tydligt att kvinnliga chefer gör mer än andra för att faktiskt sätta stopp och att de gör formella anmälningar in i företaget. Situationen beror alltså inte på att de inte försöker.

Forskningen visar att de utsatta ofta får ett rykte om sig att vara besvärliga och kan gå miste om befordringar. Det finns också skillnader mellan länderna.

– I Japan anses trakasserierna vara en konsekvens av bristande ledarskap. En bra chef blir inte trakasserad och därför är det är ett tecken på att kvinnan inte passar som chef snarare än ett problem med företagskulturen. Det är en väldigt olycklig situation.

Det finns en stor utsatthet också hos högre kvinnliga chefer, även om risken är något lägre jämfört med lägre chefsnivåerna. Resultaten visar att kvinnor som är chefer över män har en betydligt högre risk.

– Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, konstaterar Johanna Rickne.

Läs mer: Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory