Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utlovade jobb saknas när Radiotjänst läggs ner

I januari blev det klart att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningsjobb för de heltidstjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men drygt en vecka innan företaget stänger för gott saknas fortfarande 50 av de utlovade tjänsterna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hans-Olof Utsi
Förre civiliministern Ardalan Shekarabi utlovade 120 statliga ersättningsjobb till Kiruna efter beslutet att lägga ner Radiotjänst. Hans-Olof Utsi

I mitten på november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Samtidigt stod det klart att 240 Kirunabor förlorar sina jobb.

Läs mer: Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Men i slutet på januari lovade dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningstjänster – 50 på Lantmäteriet, 20 på Skatteverket och ytterligare 50 på Statens servicecenter.

Tjänsterna på Lantmäteriet och Skatteverket finns som utlovat på plats, och många av Radiotjänsts tidigare medarbetare har fått nya trygga anställningar där.

– Men de 50 ersättningsjobben på Statens servicecenter har det inte hänt något med. Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. ”Vi jobbar på det”, är det enda svar jag får när jag kontaktar dem, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst.


August Tapojärvi. Bild: Hans-Olof Utsi

Kollega har också försökt att nå nuvarande civilminister Lena Micko.

"Ärendet om Kiruna och Statens servicecenter bereds fortfarande i Regeringskansliet", skriver hennes pressekreterare Jonas Lannering i en kommentar.

August Tapojärvi är även kritisk till att de 120 deltidstjänster som förvinner i samband med nedläggningen av Radiotjänst inte har ersatts.

– Det finns ingen statlig verksamhet med deltidstjänster i så stor utsträckning, så det beskyller jag inte politikerna för.

Men under avvecklingen av verksamheten har det talats om att sälja Radiotjänsts lokaler med datorer, servrar och andra inventarier, exempelvis till ett callcenter. På så sätt skulle nya deltids- och timanställningar skapas.

– Det fanns ett färdigt paket, det var bara att förlägga verksamhet här och byta flaggan utanför huset. Från klubbens sida var vi villiga att sätta in all kraft för att hitta en ny aktör. Men våra ägare – SVT, SR och UR – har inte visat något intresse för att sälja verksamheten som en paketlösning. De har inte agerat ett piss i frågan. De har inte ens frågat om de kan hjälpa till med något, säger August Tapojärvi och tillägger:

– De har varit mer intresserade av att sälja arbetsmaterial och andra tillgångar separat, för att göra nedläggningen av Radiotjänst så billig som möjlig.

August Tapojärvi betonar deltidstjänsternas vikt för Kirunas invånare. Studenter har drygat ut studiebidraget och pensionärer har kunnat stärka sin ekonomi. För många nyanlända har anställningen på Radiotjänst varit det första jobbet, ett sätt att få in foten på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns inga likvärdiga arbetstillfällen i Kiruna. Nu blir tröskeln att komma in på arbetsmarknaden högre för många.

Kollega har sökt Hanna Stjärne,  SVT:s vd och styrelseordförande för Radiotjänst. I en skriftlig kommentar skriver hon:

”Styrelsen, Radiotjänsts ledning och facken har jobbat med många olika lösningar kring Radiotjänst. Frågor som ska säkra jobb för de anställda har tagits upp i en rad olika sammanhang, allt för att hitta en så bra modell som möjligt framåt. Bland annat har vi tryckt på kring de utlovade ersättningsjobben till Kiruna som ju skulle vara ungefär lika många som Radiotjänsts anställda dagtid.”

August Tapojärvi har ingen exakt siffra på hur många av hans tidigare totalt 240 kollegor som har fått nya jobb.

– Vi är 30 kvar i lönelistorna. Man kan anta att de inte har något nytt jobb ännu. Jag vill också vara tydlig med att flera av dem som har fått jobb har otrygga anställningar – vikariat och timanställningar inom till exempel handeln, skolan och äldreomsorgen.

Den 31 december 2019 upphör Radiotjänst i Kiruna helt med administreringen av den tidigare radio- och tv-avgiften. 

De som är kvar på företaget drygt en vecka innan verksamheten läggs ner arbetar in i det sista med att tömma lokalerna.

– Vi springer fram och tillbaka och skruvar isär möbler. Vi har fullt upp med att städa ut allt. Nu syns det konkret att det är slut. Lokalerna är nästan helt tomma och golven är alldeles kala. Det känns lite sorgligt, säger August Tapojärvi.

Ny i unionens styrelse

I oktober valdes August Tapojärvi in i Unionens styrelse. Han vill fortsätta med sitt fackliga arbete och har därför inte sökt något av de statliga ersättningsjobben.

– Det hade varit väldigt roligt och spännande att fortsätta med de uppdrag som jag har fått förtroende för i förbundsstyrelsen. Men då gäller det att jag hittar ett jobb där Unionen organiserar, inom den privata tjänstesektorn. Jag söker fortfarande med ljus och lykta efter ett jobb. Och jag tänker inte lämna Kiruna. Det här är världens bästa ställe på planeten och i universum, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.