Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utlovade jobb saknas när Radiotjänst läggs ner

I januari blev det klart att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningsjobb för de heltidstjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men drygt en vecka innan företaget stänger för gott saknas fortfarande 50 av de utlovade tjänsterna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hans-Olof Utsi
Förre civiliministern Ardalan Shekarabi utlovade 120 statliga ersättningsjobb till Kiruna efter beslutet att lägga ner Radiotjänst. Hans-Olof Utsi

I mitten på november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Samtidigt stod det klart att 240 Kirunabor förlorar sina jobb.

Läs mer: Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Men i slutet på januari lovade dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningstjänster – 50 på Lantmäteriet, 20 på Skatteverket och ytterligare 50 på Statens servicecenter.

Tjänsterna på Lantmäteriet och Skatteverket finns som utlovat på plats, och många av Radiotjänsts tidigare medarbetare har fått nya trygga anställningar där.

– Men de 50 ersättningsjobben på Statens servicecenter har det inte hänt något med. Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. ”Vi jobbar på det”, är det enda svar jag får när jag kontaktar dem, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst.


August Tapojärvi. Bild: Hans-Olof Utsi

Kollega har också försökt att nå nuvarande civilminister Lena Micko.

"Ärendet om Kiruna och Statens servicecenter bereds fortfarande i Regeringskansliet", skriver hennes pressekreterare Jonas Lannering i en kommentar.

August Tapojärvi är även kritisk till att de 120 deltidstjänster som förvinner i samband med nedläggningen av Radiotjänst inte har ersatts.

– Det finns ingen statlig verksamhet med deltidstjänster i så stor utsträckning, så det beskyller jag inte politikerna för.

Men under avvecklingen av verksamheten har det talats om att sälja Radiotjänsts lokaler med datorer, servrar och andra inventarier, exempelvis till ett callcenter. På så sätt skulle nya deltids- och timanställningar skapas.

– Det fanns ett färdigt paket, det var bara att förlägga verksamhet här och byta flaggan utanför huset. Från klubbens sida var vi villiga att sätta in all kraft för att hitta en ny aktör. Men våra ägare – SVT, SR och UR – har inte visat något intresse för att sälja verksamheten som en paketlösning. De har inte agerat ett piss i frågan. De har inte ens frågat om de kan hjälpa till med något, säger August Tapojärvi och tillägger:

– De har varit mer intresserade av att sälja arbetsmaterial och andra tillgångar separat, för att göra nedläggningen av Radiotjänst så billig som möjlig.

August Tapojärvi betonar deltidstjänsternas vikt för Kirunas invånare. Studenter har drygat ut studiebidraget och pensionärer har kunnat stärka sin ekonomi. För många nyanlända har anställningen på Radiotjänst varit det första jobbet, ett sätt att få in foten på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns inga likvärdiga arbetstillfällen i Kiruna. Nu blir tröskeln att komma in på arbetsmarknaden högre för många.

Kollega har sökt Hanna Stjärne,  SVT:s vd och styrelseordförande för Radiotjänst. I en skriftlig kommentar skriver hon:

”Styrelsen, Radiotjänsts ledning och facken har jobbat med många olika lösningar kring Radiotjänst. Frågor som ska säkra jobb för de anställda har tagits upp i en rad olika sammanhang, allt för att hitta en så bra modell som möjligt framåt. Bland annat har vi tryckt på kring de utlovade ersättningsjobben till Kiruna som ju skulle vara ungefär lika många som Radiotjänsts anställda dagtid.”

August Tapojärvi har ingen exakt siffra på hur många av hans tidigare totalt 240 kollegor som har fått nya jobb.

– Vi är 30 kvar i lönelistorna. Man kan anta att de inte har något nytt jobb ännu. Jag vill också vara tydlig med att flera av dem som har fått jobb har otrygga anställningar – vikariat och timanställningar inom till exempel handeln, skolan och äldreomsorgen.

Den 31 december 2019 upphör Radiotjänst i Kiruna helt med administreringen av den tidigare radio- och tv-avgiften. 

De som är kvar på företaget drygt en vecka innan verksamheten läggs ner arbetar in i det sista med att tömma lokalerna.

– Vi springer fram och tillbaka och skruvar isär möbler. Vi har fullt upp med att städa ut allt. Nu syns det konkret att det är slut. Lokalerna är nästan helt tomma och golven är alldeles kala. Det känns lite sorgligt, säger August Tapojärvi.

Ny i unionens styrelse

I oktober valdes August Tapojärvi in i Unionens styrelse. Han vill fortsätta med sitt fackliga arbete och har därför inte sökt något av de statliga ersättningsjobben.

– Det hade varit väldigt roligt och spännande att fortsätta med de uppdrag som jag har fått förtroende för i förbundsstyrelsen. Men då gäller det att jag hittar ett jobb där Unionen organiserar, inom den privata tjänstesektorn. Jag söker fortfarande med ljus och lykta efter ett jobb. Och jag tänker inte lämna Kiruna. Det här är världens bästa ställe på planeten och i universum, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.