Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Du blir varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Det går att få kontorsanställda att röra sig mer på jobbet. Men effekten av aktiviteten är liten, enligt en ny avhandling.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Colourbox

Det är farligt att röra sig för lite. Den som lever ett stillasittande liv har ökad risk att få typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessutom finns studier som tyder på att stillasittande kan leda till psykisk ohälsa.

Många arbetsgivare vill få sina anställda att röra sig mer. I en ny avhandling har Viktoria Wahlström, doktorand vid Umeå universitet, utvärderat två studier som undersökt metoder för att främja fysisk aktivitet på kontor.

I den ena följde forskarna tjänstemän som först arbetade på samma kontor – men sedan flyttade till två olika. Den ena gruppen flyttade till ett aktivitetsbaserat kontor, den andra till ett cellkontor med egna rum. Studien visade att de tjänstemän som flyttade till aktivitetsbaserat gick mer och ökade sin medel- och högintensiva aktivitet på jobbet (exempelvis att gå i trappor) jämfört med de tjänstemän som flyttade till cellkontor. Däremot stod de inte upp i högre utsträckning. Båda grupperna började röra sig mer på fritiden.

I den andra studien följde forskarna tjänstemän som lottades i två grupper. Den ena gruppen fick gåband vid sina skrivbord och uppmanades att använda dem minst en timme per dag. Den andra gruppen fick jobba på som vanligt. Gåbanden gjorde att tjänstemännen gick mer än de tjänstemän som inte fick gåband. Båda grupperna började dock röra sig mindre på fritiden.

Enligt Viktoria Wahlström tyder det på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Gåbands-studien visade dessutom att den ökad aktiviteten inte ledde till minskad stress och ångest bland tjänstemännen.

Enligt avhandlingen påverkas rörelse på kontor av många olika faktorer. Arbetsgivare som vill få sina anställda att röra sig mer bör därför skräddarsy sina program så att de passar in i organisationen och innefattar både arbetstid och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.