Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad gör en rymddesigner?
– Uppgiften är att ta fram nya lösningar för den tyngdlösa miljön, bortom vår planet. Det handlar om allt som har med design i den internationella rymdstationen att göra liksom att ta fram koncept för boende på månen och mars och interiörer i rymdfarkoster.
Det lär bara finnas ett femtiotal rymdesigner i världen. Hur blev du en av dem?
– När jag läste till industridesigner vid Lunds tekniska högskola var min inspiration att lära mig utveckla nya produkter för människor som lever och arbetar i extrema miljöer som innebär stora utmaningar. Som i ubåtar. Men eftersom högskolan har ett samarbete med rymdcentret Nasa i Houston fick jag av en slump komma dit och göra ett projekt kring rymddesign.
Vi kan få många insikter och tekniklösningar från livet på en rymdstation, där inget ses som avfall utan allt är resurser
– Där insåg jag att en människa i rymden ju är i den mest extrema miljön som finns, vilket passade bra med min grundidé om vad jag ville jobba med. Därför har jag fokuserat på rymddesign sedan dess. Efter examen, för ett tjugotal år sedan, startade jag mitt företag och har sedan rest runt till väldigt många länder i världen där vi startar projekt med rymdtekniken som grund. Jag föreläser också mycket om det här.
Hur kan rymddesign bidra till en hållbar utveckling?
– Genom att kunskapen och tekniken från rymdsektorn kan utvecklas till nya innovationer för att skapa hållbara lösningar i samhället. Vi har fått veta att byggsektorn står för en stor del av all energikonsumtion i Europa. Därför jobbar vi nu mycket med fastighetsbolag för att se hur vi kan ta fram lösningar som både består av koncept och teknik från rymden, där vi exempelvis kan föreslå isolerande puts och färg som sänker fastigheternas energiförbrukning.
Du har sagt att den ökande urbaniseringen har stora likheter med livet för astronauter. Vad menar du med det?
– Människan i staden lever också i en extrem miljö i dag. När många flyttar till städerna blir det trångt och när många lever på en liten yta så blir det problem, som med vattentillgången. Och där ser jag en parallell till livet i en rymdstation. Det är ju visserligen ett slutet system, där allt måste återvinnas och återanvändas. Men jag menar att vi ändå kan få många insikter och använda många tekniklösningar från den miljön, där inget ses som avfall utan allt är resurser.
Du menar att vi alla, för att rädda jorden från klimathotet, måste bli ”urbanauter”. Vad innebär det?
– Att vi måste utveckla nya lösningar. Nu har vi börjat med fastighetsbolagen, för att få dem att ändra sig och tänka till och att få in nya tekniklösningar. Det är lösningar som inte påverkar någons livskvalité eller hur man lever utan saker som jag menar bara ska aktiveras, eftersom tekniken redan finns där.
Vi skulle kunna leva mer som astronauter och bara konsumera exakt den mängd vatten, mat och energi som behövs för att överleva
– Men egentligen är tekniken bland det sista på listan för att rädda jorden. Främst handlar det om våra egna mindset och vår egen kreativa förmåga. Att vi exempelvis skulle kunna leva mer som en astronaut, som bara konsumerar exakt den mängd vatten, mat och energi som behövs för ens överlevnad. Alltså att vi själva tänker på hur mycket vatten vi konsumerar, hur saker vi köper är producerade liksom att vi inte köper mer mat än vi äter upp. Sedan kan man också göra mycket på sin arbetsplats genom att ha ett kritiskt förhållningssätt och reflekterar över vilken slags verksamhet och vilka produkter man vill bidra till och inte. Att visa lite mod och ledarskap är väldigt angeläget. Liksom att man är lösningsorienterad och själv jobbar med kreativa lösningar.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.