Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Charterflygbolag är på utdöende”

Charterbranschen är i kris. Efter researrangören Thomas Cooks fall på måndagen är fler konkurser att vänta, enligt flygexperter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Charterbolagen är på utdöende, enligt expert på flygbranschen. Lars Pehrson/SvD/TT

Den brittiska resejätten Thomas Cook har haft ekonomiska problem en tid. I sin delårsrapport i våras rapporterade företaget att konsumenterna hade svikit flera marknader till följd av varmt sommarväder och Brexit. Men att skylla konkursen på vädret håller inte, enligt Jan Ohlsson, expert på resebranschen.

Läs mer: Oviss framtid för Ving

– Väderfluktuationer har researrangörer i alla tider fått leva med. Om det har varit fint vänder hemma har folk inte velat resa bort. Det har arrangörerna lärt sig att tackla. En så stor koncern som Thomas Cook går inte i konkurs på grund av det.

Britternas planerade utträde ur EU kan däremot ha haft betydelse för researrangörens dåliga ekonomi.

– Den brittiska marknaden är stor. Och pundet har fallit mycket i värde. Brittiska resenärer har därför i ökande grad ställt in sina resor och valt resmål där de fått mer för pundet. De resmålen är inte desamma som där Thomas Cook har sina största program och flest hotell. Många har till exempel valt bort Spanien för att resa till Turkiet, säger Jan Ohlsson.

Den verkliga orsaken till att researrangören gick i konkurs efter 178 år är i stället, enligt Jan Ohlsson, främst de strukturella problem som finns i branschen. I takt med att allt fler resenärer själva bokar flygresa och hotell på internet minskar efterfrågan på charterbolagens produkter.

– Renodlade charterflygbolag är på utdöende. Flera bolag faller ifrån varje år. De erbjuder produkter som inte efterfrågas i lika hög grad längre. De har inte förmått att krympa kostymen i tid, säger Jan Ohlsson.

Enligt professor Stefan Gössling, som forskar om turism och transport vid Lunds universitet, handlar krisen inom charterbranschen om att ett turismsystem byggts upp där vinstmarginalerna oftast är ytterst små på grund av överkapacitet – framför allt när det gäller flyget.

– Finns en överkapacitet erbjuds billiga resor för att locka till sig resenärer. Med vissa bolag har det gått att flyga till ett pris som är lägre än bränslekostnaden per passagerare. Det var bara en tidsfråga innan någon av de stora researrangörerna skulle kollapsa, säger han.

Att Thomas Cook försvinner gynnar de researrangörer som är kvar på marknaden, åtminstone på kort sikt. På längre sikt måste affärsmodellen ändras för att företagen ska ha en framtid, enligt Jan Ohlsson.

– Det behövs mer specialiserade researrangörer när allt fler kunder efterfrågar specialiserade resor – som träningsresor, fotbollsresor och resor med välordnade barnhotell.

Läs mer: Ving flyger igen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.