Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävs på skadestånd för stöld

En avskedad säljledare på en stor matvarukedja krävs på skadestånd för stöld. Enligt Unionen saknar arbetsgivaren bevis och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Matkedjan har raderat övervakningsfilmen från den påstådda stölden. Fredrik Sandberg/TT

I början av oktober förra året försvann två värdepåsar innehållandes kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholmstrakten till ett sammanlagt värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stöld och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen, som är medlem i Unionen, hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och att han brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa.

Säljledaren själv förnekar brott samt att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna. Enligt Unionen saknas det grund för avsked och tidigare i år stämde man arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd.

Läs mer: Sparkad för stöld – Unionen stämmer matkedja

Nu har arbetsgivarsidan genom Svensk Handel svarat med att stämma sin tidigare medarbetare. Man kräver att mannen betalar tillbaka de 90 000 kronorna som saknas.

Polisanmälan som matkedjan gjorde lades ner och stölden har därför aldrig prövats i domstol. I stället blir det alltså upp till Arbetsdomstolen att avgöra om säljledaren gjort sig skyldig till stöld av värdepåsarna eller inte.

Enligt Unionen finns allvarliga brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte vart någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Bevisbördan vilar på arbetsgivaren och kraven för det som bolaget påstår är högt ställda, enligt Björn Alquist.

– Det är samma beviskrav som i ett brottsmål i tingsrätten, det man påstår ska vara styrkt utom rimligt tvivel. Det här målet hade varit mycket enklare om det funnits en tingsrättsdom. Den delen kommer att bli svår för bolaget, säger han.

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att säljledaren inte gjort sig skyldig till stöld vill arbetsgivaren att domstolen slår fast att han brutit mot bolagets rutiner för hantering av kontanter, vilket lett till att pengarna försvunnit. Bland annat ska han ha brustit genom att inte ha med sig en kollega när dagskassorna skulle läggas i kassaskåpet och att ha markerat värdepåsen som hämtad i det digitala kassasystemet trots att värdetransportbolaget inte hämtat påsen.

– Medlemmen medger att han på grund av stress råkat skicka iväg samtliga dagskassor i det digitala kassasystemet. Men arbetsgivaren måste nu visa att gjort han varit grovt oaktsamt, vilket vi förnekar, säger Björn Alquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.