Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Krävs på skadestånd för stöld
En avskedad säljledare på en stor matvarukedja krävs på skadestånd för stöld. Enligt Unionen saknar arbetsgivaren bevis och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
I början av oktober förra året försvann två värdepåsar innehållandes kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholmstrakten till ett sammanlagt värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stöld och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen, som är medlem i Unionen, hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och att han brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa.
Säljledaren själv förnekar brott samt att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna. Enligt Unionen saknas det grund för avsked och tidigare i år stämde man arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Läs mer: Sparkad för stöld – Unionen stämmer matkedja
Nu har arbetsgivarsidan genom Svensk Handel svarat med att stämma sin tidigare medarbetare. Man kräver att mannen betalar tillbaka de 90 000 kronorna som saknas.
Polisanmälan som matkedjan gjorde lades ner och stölden har därför aldrig prövats i domstol. I stället blir det alltså upp till Arbetsdomstolen att avgöra om säljledaren gjort sig skyldig till stöld av värdepåsarna eller inte.
Enligt Unionen finns allvarliga brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.
– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte vart någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.
Bevisbördan vilar på arbetsgivaren och kraven för det som bolaget påstår är högt ställda, enligt Björn Alquist.
– Det är samma beviskrav som i ett brottsmål i tingsrätten, det man påstår ska vara styrkt utom rimligt tvivel. Det här målet hade varit mycket enklare om det funnits en tingsrättsdom. Den delen kommer att bli svår för bolaget, säger han.
Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att säljledaren inte gjort sig skyldig till stöld vill arbetsgivaren att domstolen slår fast att han brutit mot bolagets rutiner för hantering av kontanter, vilket lett till att pengarna försvunnit. Bland annat ska han ha brustit genom att inte ha med sig en kollega när dagskassorna skulle läggas i kassaskåpet och att ha markerat värdepåsen som hämtad i det digitala kassasystemet trots att värdetransportbolaget inte hämtat påsen.
– Medlemmen medger att han på grund av stress råkat skicka iväg samtliga dagskassor i det digitala kassasystemet. Men arbetsgivaren måste nu visa att gjort han varit grovt oaktsamt, vilket vi förnekar, säger Björn Alquist.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
