Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävs på skadestånd för stöld

En avskedad säljledare på en stor matvarukedja krävs på skadestånd för stöld. Enligt Unionen saknar arbetsgivaren bevis och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Matkedjan har raderat övervakningsfilmen från den påstådda stölden. Fredrik Sandberg/TT

I början av oktober förra året försvann två värdepåsar innehållandes kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholmstrakten till ett sammanlagt värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stöld och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen, som är medlem i Unionen, hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och att han brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa.

Säljledaren själv förnekar brott samt att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna. Enligt Unionen saknas det grund för avsked och tidigare i år stämde man arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd.

Läs mer: Sparkad för stöld – Unionen stämmer matkedja

Nu har arbetsgivarsidan genom Svensk Handel svarat med att stämma sin tidigare medarbetare. Man kräver att mannen betalar tillbaka de 90 000 kronorna som saknas.

Polisanmälan som matkedjan gjorde lades ner och stölden har därför aldrig prövats i domstol. I stället blir det alltså upp till Arbetsdomstolen att avgöra om säljledaren gjort sig skyldig till stöld av värdepåsarna eller inte.

Enligt Unionen finns allvarliga brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte vart någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Bevisbördan vilar på arbetsgivaren och kraven för det som bolaget påstår är högt ställda, enligt Björn Alquist.

– Det är samma beviskrav som i ett brottsmål i tingsrätten, det man påstår ska vara styrkt utom rimligt tvivel. Det här målet hade varit mycket enklare om det funnits en tingsrättsdom. Den delen kommer att bli svår för bolaget, säger han.

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att säljledaren inte gjort sig skyldig till stöld vill arbetsgivaren att domstolen slår fast att han brutit mot bolagets rutiner för hantering av kontanter, vilket lett till att pengarna försvunnit. Bland annat ska han ha brustit genom att inte ha med sig en kollega när dagskassorna skulle läggas i kassaskåpet och att ha markerat värdepåsen som hämtad i det digitala kassasystemet trots att värdetransportbolaget inte hämtat påsen.

– Medlemmen medger att han på grund av stress råkat skicka iväg samtliga dagskassor i det digitala kassasystemet. Men arbetsgivaren måste nu visa att gjort han varit grovt oaktsamt, vilket vi förnekar, säger Björn Alquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.