Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Män pendlar längre – och får högre lön

Män pendlar längre än kvinnor. Och med längre pendlingsavstånd följer högre lön. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Kvinnor åker oftare kollektivt till jobbet jämfört med män som i högre grad tar bilen. Bertil Ericson/TT

Män pendlar i genomsnitt 30,8 kilometer per dag, jämfört med kvinnornas 23,6 kilometer. Var arbetsplatsen ligger antas vara en förklaring till att männens dagliga arbetsresa är drygt sju kilometer längre än kvinnornas, enligt John Ekberg, statistikansvarig vid Medlingsinstitutet.

– Manligt dominerade yrken inom industrin har ofta arbetsplatser i industriområden, som är förlagda utanför städerna. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom serviceyrken som ofta är förlagda i närheten av bostaden, säger han.

Attityder och könsroller kan vara en annan anledning till att män pendlar längre än kvinnor.

– Om kvinnor tar större ansvar för hem och familj har de kanske inte tid att pendla, utan tar ett jobb som ligger närmare bostaden, säger John Ekberg.

Rapporten visar också att män och kvinnor arbetspendlar på olika sätt – män tar bilen i högre grad än kvinnor, som oftare åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. En förklaring kan vara att männen arbetar längre från bostaden och därför behöver ta bilen för att inom rimlig tid kunna pendla till och från jobbet.

Det kan också vara en kostnadsfråga.

– För många hushåll är det en stor investering att skaffa fler bilar. Finns det en bil är det nog ofta den som har längst pendlingsavstånd som tar den, medan den andra personen pendlar kollektivt, säger John Ekberg.

Enligt rapporten finns en svag samvariation mellan pendlingsavstånd och lön.

– Längre pendlingsavstånd är förknippat med högre lön. Men det är svårt att säga något om orsakssambandet. Det kan vara så att den som kan pendla längre har möjlighet att hitta ett jobb med högre lön, säger John Ekberg. 

Medlingsinstitutet har granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män år 2016 i 71 lokala arbetsmarknadsregioner och om det finns ett samband mellan pendling, lön och löneskillnad. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.