Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Män pendlar längre – och får högre lön

Män pendlar längre än kvinnor. Och med längre pendlingsavstånd följer högre lön. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Kvinnor åker oftare kollektivt till jobbet jämfört med män som i högre grad tar bilen. Bertil Ericson/TT

Män pendlar i genomsnitt 30,8 kilometer per dag, jämfört med kvinnornas 23,6 kilometer. Var arbetsplatsen ligger antas vara en förklaring till att männens dagliga arbetsresa är drygt sju kilometer längre än kvinnornas, enligt John Ekberg, statistikansvarig vid Medlingsinstitutet.

– Manligt dominerade yrken inom industrin har ofta arbetsplatser i industriområden, som är förlagda utanför städerna. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom serviceyrken som ofta är förlagda i närheten av bostaden, säger han.

Attityder och könsroller kan vara en annan anledning till att män pendlar längre än kvinnor.

– Om kvinnor tar större ansvar för hem och familj har de kanske inte tid att pendla, utan tar ett jobb som ligger närmare bostaden, säger John Ekberg.

Rapporten visar också att män och kvinnor arbetspendlar på olika sätt – män tar bilen i högre grad än kvinnor, som oftare åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. En förklaring kan vara att männen arbetar längre från bostaden och därför behöver ta bilen för att inom rimlig tid kunna pendla till och från jobbet.

Det kan också vara en kostnadsfråga.

– För många hushåll är det en stor investering att skaffa fler bilar. Finns det en bil är det nog ofta den som har längst pendlingsavstånd som tar den, medan den andra personen pendlar kollektivt, säger John Ekberg.

Enligt rapporten finns en svag samvariation mellan pendlingsavstånd och lön.

– Längre pendlingsavstånd är förknippat med högre lön. Men det är svårt att säga något om orsakssambandet. Det kan vara så att den som kan pendla längre har möjlighet att hitta ett jobb med högre lön, säger John Ekberg. 

Medlingsinstitutet har granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män år 2016 i 71 lokala arbetsmarknadsregioner och om det finns ett samband mellan pendling, lön och löneskillnad. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet