Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hemmajobb mot arbetsgivarens vilja – skäl för avsked

En programutvecklare på ett företag i Kista fortsatte att jobba hemifrån, trots att han blev beordrad av sin arbetsgivare att börja arbeta på kontoret. Arbetsdomstolen anser att beteendet var skäl för avsked.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Mannen fortsatte att jobba hemifrån mot arbetsgivarens vilja. Syda Productions/Colourbox

Den 11 augusti 2016 beordrade ett företag som utvecklar programvara för datorer en programutvecklare att börja arbeta på kontoret fyra dagar senare. Mannen vägrade att göra som arbetsgivaren ville. Han hänvisade till att han inte fick plats på arbetsplatsen och att det skulle krävas fyra timmars pendling om dagen för honom att sig till och från kontoret. Den 19 augusti upplystes han i ett mejl om att han kunde förlora jobbet om han inte kom in till kontoret. En månad senare avskedades han.

Programutvecklaren ansåg att avskedandet stred mot lagen om anställningsskydd (las) och väckte talan i tingsrätten. Tingsrätten gav mannen rätt – han hade avskedats i strid med anställningsskyddslagen – och bolagets dömdes att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till honom. Bolaget överklagade då domen till Arbetsdomstolen (AD).

Programutvecklaren delar inte arbetsgivarens bild. Han anser inte att han har vägrat att inställa sig på kontoret, utan att han hade ett muntligt avtal om att hemmet var hans arbetsplats. Han hävdade att bolaget inte hade rätt att ändra på anställningsavtalet på ett så ingripande sätt i fråga om arbetsstället. Enligt AD hade programutvecklaren rätt att tillsvidare arbeta hemifrån, men bolaget hade också befogenhet att begära att han fortsättningsvis skulle jobba på kontoret.

Fram till bolagsstämman i augusti 2016 var mannen och arbetsgivaren överens om att han kunde jobba från sin bostad. Men i juli hade han, utan att meddela arbetsgivaren, åkt till Taiwan för att träffa företagets samarbetspartner där. Enligt AD fanns det därmed fog för företagets krav på att programutvecklaren skulle arbeta på kontoret, där de kunde ha bättre kontroll över vad han gjorde.  

AD anser att programutvecklarens vägran att under drygt en månad lyda arbetsgivarens order att inställa sig och arbeta på kontoret är en sådan arbetsvägran – eller olovlig frånvaro – som normalt utgör grund för avskedande. Det fanns därmed laga skäl för avskedande. Tingsrättens dom ändrades också på så sätt att mannens yrkande om skadestånd avslogs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.