Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Foto: Jessica Segerberg
Vänsterpartiet anser att rörlighet för yrkesverksamma är positivt. Men när arbetstagares rättigheter är underordnade företagens friheter har det öppnat upp för låglönekonkurrens och utnyttjande. För att motverka det krävs ett tydligt socialt protokoll där det slås fast att arbetstagares rättigheter inte ska underordnas rätten till fri rörlighet för företag och kapital.

Foto: Joacim Schwartz
Ja. Det är viktigt för Europas ekonomi att arbetskraften smidigt kan röra sig dit det finns efterfrågan. Där kan EU spela en roll genom lagstiftning, men också genom bättre samarbete mellan nationella myndigheter och genom att ge information om rättigheter och lediga jobb till människor som vill arbeta i ett annat EU-land. Det är dock helt avgörande att denna rörlighet inte leder till konkurrens med löner och arbetsvillkor.

Ja! Vi avvisar och kämpar emot alla förslag som försvagar den fria rörligheten för människor. Det är en de viktigaste poängerna med EU-samarbetet. Men människor får därmed inte utnyttjas. Vi har därför röstat för arbetstagarnas rätt till rättvisa löner och schyssta villkor inom hela EU. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en hållbar ekonomi som varken sliter ut människa eller miljön.

Vi värnar och arbetar hela tiden med att förbättra och underlätta den fria rörligheten och möjligheten att jobba i ett annat EU-land, som är en av grundtankarna med EU-samarbetet.
Vidare behöver vi skapa bättre förutsättningar för att studera men även att forska i annat EU-land. Förutom mer sammanhållna system, vi vill till exempel att det blir lättare att tillgodogöra sig utlandsstudier, vill vi också se fortsatta satsningar på utbytesprogram som Erasmus. För att EU ska stå sig i den globala konkurrensen behöver det även bli lättare för studenter och forskare från tredjeland att studera och forska inom EU.
Erkännande av utbildning och yrkeskvalifikationer mellan medlemsländerna är också en viktig del.

Ja, det måste bli enklare att flytta mellan EU-länderna. För yrken som kräver legitimation eller examensbevis kan det ibland vara svårt att ta arbete i ett annat EU-land, bland annat eftersom länderna inte i tillräcklig omfattning erkänner varandras behörigheter. Vi vill att yrkeskortet, som används för att få yrkeskvalifikationer erkända, ska omfatta fler yrken och erkännandet av behörigheter stärks så att det blir enklare att arbeta i hela EU.

Ja. De flesta av jobben och mest tillväxt finns i dag inom tjänstesektorn, men för just tjänster fungerar EU:s inre marknad inte särskilt väl. Moderaterna vill se till att den inre marknaden fungerar lika bra för tjänster som för varor. Det handlar bland annat om att regleringen av olika titlar behöver förbättras. Det ska vara lätt för yrkesverksamma att jobba i ett annat EU-land.

Ja, det är bra om vi hittar sätt att öka utbytet mellan ländernas arbetsmarknader, för att tillvarata den inre marknadens potential - exempelvis genom att yrken som bara är skyddade i ett enda land avregleras.

Både ja och nej. Att underlätta för medlemsstaternas medborgare att ta del av EU:s inre marknad är viktigt, men vi måste samtidigt motverka lönedumpning och försämrade arbetsvillkor.

Foto: Creative Commons
Ja, fri rörlighet är en av EU:s grundprinciper och ska naturligtvis även gälla dig som yrkesverksam. Om det finns hinder, som olika sätt att verifiera en utbildning eller legitimation, ska dessa utjämnas så långt det går utan att vi kompromissar med innehållet. Det ska också bli enklare att flytta med sitt socialförsäkringsskydd, till exempel arbetslöshetsersättningen. Arbetstagare i EU ska känna sig trygga och därmed fria att kunna arbeta var de vill. Den fria rörligheten ska inte bara gälla för olika nationaliteter - även kvinnor ska känna sig trygga att varje EU-land tar frågor om diskriminering och trakasserier på lika stort allvar.
Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”
Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.
Gränsen för kostnader man får göra avdrag för vid resependling höjs. För inkomståret 2026 (alltså den deklaration du lämnar in 2027) måste utläggen överstiga 15 000 kr (i dag 11 000 kr). Det gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (vid anställning) samt resor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst.
Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026.
Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket.
De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.
”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall.
I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.
1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”.
2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.”
3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring.
Förslaget innebär en skattereduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen.
Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.
Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället.
Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet.
Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi.
Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025.
Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se