Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

6 oumbärliga appar

Många lider av IT-stress. Ibland handlar det om att tekniken strular, men lika ofta beror det på att man inte arbetar strukturerat och inte hittar i sitt material. Här är fem knep för att spara tid och frustration.
Publicerad
Colourbox
Colourbox

Koncentrera dig

➧ Att behålla fokus kan vara knepigt, särskilt i öppna kontorsmiljöer. Brain.fm har tillsammans med hjärnforskare utvecklat musik som hjälper hjärnan att hamna i fokusläge, med utlovad effekt inom 15 minuter. Tjänsten är gratis att prova, därefter finns abonnemang från 35 kronor i månaden.

Håll ordning på det digitala

➧ Du ser en relevant artikel i en nyhetsapp, läser om bra tips på Linkedin, googlar fram viktig information på datorn. Men var ska du samla allt? Med appen Pocket lägger du allt på ett och samma ställe. Det finns också ett flöde av artiklar att upptäcka i appens ”discover”. Ännu ett tidsfördriv är kanske inte vad världen behöver, men spara-funktionen är välbehövd. Och gratis!

Jobba på språng

➧ Ibland måste jobbet följa med hem eller på resa, men vem orkar släpa på datorn? Ladda gratis ner Google Drive, så går jobbet smidigt i mobilen. Dela mappar med kollegor. Gör presentationer, skriv dokument eller jobba i kalkylark.

Kommunicera smidigare

➧ Inga fler onödiga mejl fram och tillbaka. Samla alla kollegor i gemensamma och privata chattar i appen Slack. Skapa separata kanaler för olika teman med olika teammedlemmar. Som #fika, #spaning eller #ekonomi. Gratis.

Dela gigantiska filer

➧ För den som vill skicka en video eller andra filer större än 25 MB är mejlprogrammen till liten hjälp. Inte ens den populära Wetransfer ställer upp för mer än 2 GB. Räddningen heter Filemail. Skickar troget och utan kostnad upp till 50 GB. Mottagaren får ett mejl med en länk till att ladda ner filen.

Kom på nya idéer

➧ Hjärntorka på jobbet? Du verkar inte vara ensam om det – nätet svämmar över av verktyg som sägs boosta kreativiteten. Ett av de mer populära är gratisappen Brainsparker som med hjälp av kortlekar ger frågor, uppdrag och påståenden som får dig att tänka nytt. Prova om det funkar för det du behöver hjälp med. Om inte är den bara att radera. Endast för iOS.

Text: Lovisa Ternby

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.