Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnor förväntar sig lägre lön än män

Kvinnliga studenter förväntar sig lägre ingångslön än sina manliga studiekamrater. Det visar en studie där 25 000 studenter på svenska universitet och högskolor ingått.
Sofia Broomé Publicerad
Colourbox
Kvinnliga studenter förväntar sig lägren ingångslön än manliga studenter. Colourbox

Kvinnorna förväntar sig mellan 5 till 10 procent lägre lön än de manliga studenterna. Ekonomistudenternas förväntningar skilde sig mest. De kvinnliga studenterna förväntade sig en ingångslön på 32 032 kronor medan de manliga förväntade sig 34 608 kronor. Minst skilde löneförväntningarna mellan IT-studenterna där förväntade sig kvinnorna 32 361 kronor i ingångslön och männen 33 404 kronor. Det visar studien som är gjord av employer branding-företaget Universum Global, skriver Svenska Dagbladet.

Både kvinnor och män som väljer att utbilda sig till ingenjörer kan förvänta sig att få jobb med den högsta ingångslönen. Kvinnor födda i slutet av 90-talet (Generation Z) förväntade sig mer i lön än dem som var födda tidigare (Generation Y).

Enligt Claes Peyron, Universum Globals Nordenchef kan skillnaderna i förväntade löner bero på att kvinnorna har dåligt självförtroende.

­– Förväntar man sig en lägre lön än männen är det sannolikt att man även får lägre lön. Tittar man på externa studier så brukar männen tjäna cirka 5-7 procent mer än kvinnorna, vilket är i linje med vår undersökning, säger Claes Peyron till Svenska Dagbladet.

Andra undersökningar visar att skillnaderna mellan kvinnor och män är högre än så och att orsakerna är betydligt fler än vad studenterna förväntar sig.

Läs också: Män överskattas och får högre lön

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.