Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
IAF har beräknat kostnaden för felaktiga utbetalningar från arbetslöshetsförsäkringen 2017. Myndigheten har inte kunnat fastställa en exakt siffra, men anser att summan i det troligaste scenariot är mellan 261 och 553 miljoner kronor.
Orsakerna är flera. En är att Arbetsförmedlingen brister i sina kontroller. Enligt IAF är det förhållandevis vanligt att Arbetsförmedlingen inte meddelar a-kassorna att en arbetssökande missköter sitt arbetssökande. Vanligaste sättet att missköta arbetssökandet på är att söka för få lämpliga arbeten.
– De felaktiga utbetalningarna som uppstår på grund av Arbetsförmedlingens hantering handlar i huvudsak om en underlåtenhet att skicka underrättelser i situationer där man borde. Det tycker vi från IAF:s sida är oacceptabelt, säger Jessica Idbrant, chef för analysenheten vid IAF, enligt ett pressmeddelande.
Enligt IAF behöver Arbetsförmedlingen stärka kontrollen av arbetssökandes aktivitetsrapporter, exempelvis genom att göra stickprovskontroller hos arbetsgivare.
Även a-kassorna gör fel. Men enligt rapporten rör det sig om förhållandevis små fel och om mindre belopp. Av de felaktigt utbetalda beloppen är ungefär en tredjedel för lite utbetald ersättning. IAF anser också att samtliga avslagsärenden hos a-kassorna varit korrekta.
– Granskningen av arbetslöshetskassornas arbete visar på få fel, de brister som vi har sett rör små belopp och samtliga avslagsärenden har varit korrekta, säger Jessica Idbrant.
Andra orsaker till felaktiga utbetalningar är att företagare och studenter fått a-kassa trots att de inte haft rätt till det.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
