Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Därför ska du våga använda Linkedin

Alla verkar ha fattat grejen med Linkedin, världens största karriärnätverk. Alla utom du. Men det är aldrig för sent att lära sig. Det menar experten Linda Björck.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
På Linkedin finns över 610 miljoner potentiella kontakter. Shutterstock

Facebook och Instagram, kanske till och med Twitter, kan upplevas som lite snällare, alldagligare och mer förlåtande än det seriösare och affärsmässiga Linkedin, där alla användare verkar vara superproffs med gigantiska nätverk och gedigna cv:n som tål att synas.

Men det ena utesluter inte det andra – det handlar om olika plattformar som också ska användas olika. Rätt använt kan Linkedin, som är mycket mer än ditt cv på nätet, boosta din karriär, menar Linda Björck, social media manager och Linkedinproffs.

– Möjligheterna är många och bredden stor. Och alla har varit nybörjare en gång, snegla inte på andra som är på en helt annan nivå. De har också en gång börjat på noll, säger Linda Björck.

Vad innebär då ”rätt använt”?

A och O på Linkedin är att vara aktiv så att du blir synlig. Och för att vara aktiv krävs att du skaffar en profil. Men innan du börjar, bestäm dig för vad du vill ha ut av Linkedin. Varför vill du finnas där? Vilket är ditt syfte? Hur vill du uppfattas? Du kanske vill söka nytt jobb? Eller hitta nya kunder? Du vill marknadsföra dina kompetenser, stärka ditt varumärke, bygga nätverk. Eller hänga med i den bransch du befinner dig i. Vet du vad du vill blir det lättare att få ut maximalt av Linkedin.

– Det gäller bara att komma i gång. Lägg några minuter varje morgon på det. Gilla något inlägg. Släng i väg några kontaktförfrågningar och sedan är du i gång.

Vad ska jag tänka på när jag skapar min profil? Lindas råd är att inte lämna något åt slumpen, satsa på en hundraprocentigt komplett profil. Lär dig av proffsen, besök andras profiler och se hur andra gör.

Men låt oss börja med din profilbild.

– Det heter profilbild av en anledning. Det ska vara ditt ansikte på bilden, det ska tydligt framgå att du är du. Ett misstag som jag ser att många gör är att ta en bild rakt av från Instagram. Gör inte det, säger Linda.

Och inga bilder på barnen, husdjur eller från semestern. Bara jobb och karriär på Linkedin. Du behöver inte anlita en fotograf, det går bra att använda mobiltelefonen. Ställ dig mot en ljus vägg, tänk vad du vill förmedla till dem som läser din profil, le ditt mest professionella leende och ta bilden.

Vill du bli hittad av arbetsgivare gäller det att sticka ut

Rubriken. Här ska din yrkestitel framgå. Men inte bara. Du har två rader, använd dem, tipsar Linda. Tänk nyckelord eller sökordsoptimering. Vill du bli hittad av till exempel framtida arbetsgivare gäller det att sticka ut.

Är du ingenjör eller säljchef? Skriv det, men lägg till bransch, inriktning, specialkompetenser och annat som gör att du inte bara är en i mängden.

– Titel räcker inte. En gång sökte jag på vd – det dök upp flera hundra tusen. Använd utrymmet och jobba stenhårt på att hitta sökorden som visar vem du är och låt dem sedan genomsyra hela profilen, säger Linda Björck.

Sammanfattning, jobbeskrivning, utbildning och rekommendationer.

Nu har du chansen att bre ut dig lite mer. Var konkret och tydlig, beskriv vad du har gjort, vad du gör, vem du är och vad du kan. Skriv i jag-form. Var målande, rabbla inte bara en massa yrkestitlar. Känns det skrytigt? Inte alls, anser Linda.

– Jante fjante ska vi inte bry oss om, även om det är svårt. Precis som du väljer det bästa fotot av dig väljer du att visa ditt bästa jag i textform, det är ingen större skillnad.

Sökordsanpassa hela din profil men undvik generella och överanvända uttryck. Som sagt: du vill sticka ut.

Eftersom din profil är ditt digitala cv väger det tungt med rekommendationer från tidigare chefer, uppdragsgivare eller kollegor. Våga fråga – nästa gång är det din tur att ge.

Vilka misstag ska jag se upp med?

Vanligaste felet är att det går för lång tid mellan uppdateringarna, menar Linda och påminner om att är du aktiv blir du också synlig i flödet – hela grejen med Linkedin.

Ett annat misstag är att man glömmer att man är synlig för alla. Men såvida du inte gör något jättedumt är smärre misstag inget att hänga upp sig på, tycker Linda.

– Ingen kommer ihåg ett stavfel. Ta bort, gör om eller be om ursäkt och gå vidare.

Ett tips för att hålla en yrkesmässig ton är att förstärka eller styrka det du är bra på genom att kommentera och gilla ämnen som hör till ditt yrke eller din bransch. Däremot bör du undvika att prata för mycket om dig själv eller dina produkter, det blir tjatigt och tröttsamt i längden.

Hur är det med sekretessen?

Avsätt tid för att gå igenom alla inställningar, tycker Linda. Känner du dig osäker så fråga en kollega eller vän som är van att använda Linkedin.

Eller sök på nätet, det finns en mängd tips att ta del av. På Linkedin kan du aktivt välja om du vill visa allt för alla, endast delar eller bara för ditt nätverk. Du kan vara helt anonym också så att ingen kan se att du besökt deras profiler.

Här finns inget rätt och fel. Men hur var det nu igen – vad är ditt syfte med att finnas på Linkedin? Vill du synas för potentiella arbetsgivare eller utöka ditt nätverk vinner du på att vara så synlig som möjligt.

– Jag ser ingen nytta med att inte vara synlig, vi lever i en transparent värld. Om du råkar titta in på någon profil eller någon på din – det syns, men är ingen stor sak.

Hur skaffar jag mig nya kontakter och kan jag säga nej till förfrågningar?

Det finns ingen ”regel” att du måste vara schysst och tacka ja till kontaktförfrågningar från människor du inte känner, förklarar Linda. Men Linkedin fungerar ungefär som ett mingelparty i verkliga livet. Du knyter kontakter och pratar med andra som du inte känner.

Detsamma gäller om du vill utöka ditt kontaktnät. Det är naturligt att skicka förfrågningar till människor som inte är dina bekanta. Det kan vara någon du har hört tala på ett event eller någon som du tror skulle ha nytta av att vara i ditt nätverk, och vice versa.

Men skriv alltid ett personligt meddelande, en eller max två meningar där du skriver varför du vill ha kontakt med personen. Då är chansen mycket större att du får ett ja.

– Jag har runt 5 000 kontakter och jag känner verkligen inte alla, säger Linda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.