Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick sparken på mejl efter att ha sagt upp sig

Två bröder som sagt upp sig från ett taksaneringsföretag i Småland för att jobba hos en konkurrent, blev avskedade och anklagade för bensinstöld under uppsägningstiden. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för ena broderns räkning på 150 000 kronor för ogiltigt avskedande.
Johanna Rovira Publicerad
Andy Dean Photography/Colourbox
Bröderna jobbade på ett företag som rengör och belägger tak. Andy Dean Photography/Colourbox

De två bröderna, som båda är medlemmar i Unionen, anställdes för fyra år sedan på ett företag som arbetar med att rengöra och belägga tak. Bröderna beviljades arbetstillstånd i Sverige, liksom flera andra anställda på företaget.

Lönen var delvis rörlig, men anställda vittnar om att de blivit hotade med uppsägning och utvisning när de krävde att få ut den överenskomna provisionen. Det förekom även andra misshälligheter som ledde till att båda bröderna sade upp sig när de blev erbjudna jobb på ett annat företag.

Enligt bröderna var företagsledningen mycket angelägen om att de skulle stanna kvar på företaget, men när de vägrade dra tillbaka sina uppsägningar blev de avskedade på mejl, utan att Unionen varslats, och anklagade för att ha missbrukat bolagets bensinkort.

Unionen har nu stämt taktvättarföretaget för ena broderns räkning (den andra brodern hade varit medlem för kort tid) för ogiltigt avskedande och kräver arbetsgivaren på drygt 200 000 i skadestånd och utebliven lön.

Stor skillnad mellan att säga upp sig själv och bli avskedad

Avsked: Blir du avskedad upphör anställningen omedelbart utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Grund för avsked är om du gjort dig skyldig till något grovt och allvarligt - till exempel stulit, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Frivillig uppsägning: Du har uppsägningstid på minst en månad och måste arbeta tiden ut om inte annat avtalas.

Läs även: Så funkar las

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.