Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick sparken på mejl efter att ha sagt upp sig

Två bröder som sagt upp sig från ett taksaneringsföretag i Småland för att jobba hos en konkurrent, blev avskedade och anklagade för bensinstöld under uppsägningstiden. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för ena broderns räkning på 150 000 kronor för ogiltigt avskedande.
Johanna Rovira Publicerad
Andy Dean Photography/Colourbox
Bröderna jobbade på ett företag som rengör och belägger tak. Andy Dean Photography/Colourbox

De två bröderna, som båda är medlemmar i Unionen, anställdes för fyra år sedan på ett företag som arbetar med att rengöra och belägga tak. Bröderna beviljades arbetstillstånd i Sverige, liksom flera andra anställda på företaget.

Lönen var delvis rörlig, men anställda vittnar om att de blivit hotade med uppsägning och utvisning när de krävde att få ut den överenskomna provisionen. Det förekom även andra misshälligheter som ledde till att båda bröderna sade upp sig när de blev erbjudna jobb på ett annat företag.

Enligt bröderna var företagsledningen mycket angelägen om att de skulle stanna kvar på företaget, men när de vägrade dra tillbaka sina uppsägningar blev de avskedade på mejl, utan att Unionen varslats, och anklagade för att ha missbrukat bolagets bensinkort.

Unionen har nu stämt taktvättarföretaget för ena broderns räkning (den andra brodern hade varit medlem för kort tid) för ogiltigt avskedande och kräver arbetsgivaren på drygt 200 000 i skadestånd och utebliven lön.

Stor skillnad mellan att säga upp sig själv och bli avskedad

Avsked: Blir du avskedad upphör anställningen omedelbart utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Grund för avsked är om du gjort dig skyldig till något grovt och allvarligt - till exempel stulit, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Frivillig uppsägning: Du har uppsägningstid på minst en månad och måste arbeta tiden ut om inte annat avtalas.

Läs även: Så funkar las

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."