Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tjänsteresa med tåg – klimatsmart men realistiskt?

Nyårslöfte om ett flygfritt 2019? Då är du förmodligen inte ensam. Att välja tåg i stället för flyg lockar tiotusentals svenskar till olika Facebookgrupper. Att ta tåget privat är en sak – men hur är det med jobbet?
Publicerad
Colourbox
Att jobba under tågresan är förvisso klimatsmart, men fungerar det i praktiken? Colourbox

Drygt en fjärdedel av svenskarnas flygande är tjänsteresor. För resor inom Sverige är siffran ännu högre – 45 procent. Trots att många företag och organisationer har policyer som rekommenderar tåg är flyget ofta norm.

Många vittnar om att de resebyråer arbetsplatserna har avtal med är ovana vid att planera tågresor. En del tycker också att det är svårt att föreslå tåg för sin chef, eftersom det ofta tar längre tid och även kan vara dyrare.

Men de som försöker är inte sällan förvånade över det positiva bemötandet. Genom att se över resandet i sin helhet går det nämligen att spara både tid och pengar för arbetsgivaren. Ofta är till exempel fysisk närvaro inte nödvändig, många resor går att byta ut mot videomöten. Och när resorna blir färre spelar priset och tiden mindre roll. Tiden i tågvagnen går dessutom att nyttja på ungefär samma sätt som i ett kontorslandskap.

Vågar du ta steget? Vi har träffat några föregångare.

 

TÅGKRAMARE 1: PER GRANKVIST

Du får jobba helt ostört

GÖR: Journalist, författare och föreläsare.
ÅLDER: 43 år.
BOR: I Stockholm och i Malmö.
LÄNGSTA TJÄNSTERESA MED TÅG: Stockholm–Barcelona, 36 timmar.
RUTT: Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Basel–Lyon–Barcelona.
PRIS: ”Generellt 1 000 kronor mer än med flyg.”

 

Varför väljer du tåget?
– Både av klimatskäl och för att det är smartare. Resor inom Europa tar generellt ett dygn längre än med flyg och kostar ungefär tusen kronor mer. Men med flyg förlorar du alltid en halv arbetsdag. Och på tåg får du det som alla drömmer om – oavbruten arbetstid.

Vilka fördomar hade du om tåg tidigare?
– Att det är krångligt att boka, att det är farbröder som går runt och stämplar papper och att det inte går i tid. Jag trodde också att det var stor skillnad på första och andra klass, men det är det inte.

Och nu?
– För bara ett år sedan var det fruktansvärt krångligt. Nu är det lättare, men de flesta resebyråer har fortfarande inte fattat någonting. Skit i dem – du knäcker koden själv.

Vad är koden?
– Använd Google maps för att få ett hum om din rutt. Boka en resa till Köpenhamn. Gå sedan in på trainline.eu, boka tåg från Köpenhamn till Hamburg eller München. Därefter tar du nattåg med NightJet, som bokas på nightjet.com. Och sedan dagtåg till slutdestinationen med trainline.eu. Svårare än så är det inte. Se till att boka med lite marginal bara, om det skulle bli förseningar.

Några fler tips?
– Åk så långt du kan första dagen. När du vaknar upp från nattåget vill du vara så nära din slutdestination som möjligt. Boka alltid plats, annars kanske du blir sittande i en korridor. Passa på att göra något roligt på dina stopp, de kan kanske till och med utökas. Den stora katedralen i Köln ligger två minuter från centralstationen. Eller varför inte gå en promenad i München och äta middag på något trevligt ställe innan du hoppar på nattåget?

– Sist men inte minst – kaffet. Bra söder om Bryssel. Längre norrut är det kasst ombord, så ta med en termos och köp kaffet på stationen.

 

TÅGKRAMARE 2: NAOMI HERTZBERG

Allt är bättre på tåg

GÖR: Programmerare på Scania.
ÅLDER: 30 år.
BOR: I Stockholm.
TJÄNSTERESA: Stockholm–Hannover, 13 timmar.
RUTT: Stockholm–Köpenhamn–Hamburg–Hannover.
PRIS: 4 456 kronor t/r.

 

Hur var din senaste tjänsteresa med tåg?
– Jag och en kollega skulle till Hannover. Kollegan tog flyg, jag tog tåg. Jag kunde jobba i lugn och ro nästan hela resan, jag hade dessutom ett lite längre uppehåll i Köpenhamn så jag kunde äta lunch där och titta på deras fina centralstation. På väg hem tog jag en syltmunk i Hamburg.

Varför valde du tåget?
– För att minska klimatpåverkan, dessutom gillar jag tåg. Visst tar det lite längre tid än att flyga, men allt annat är bättre på tåg. Det är enklare att köpa mat, man kommer direkt till centrum och så blir jag blir inte snuvig, som jag alltid blir när jag flyger.

Vem bokade resan?
– En resebyrå via jobbet. När jag sa att jag ville ta tåget blev de förvånade och frågade om jag verkligen var säker. Jag tror inte att de visste hur de skulle göra så jag kollade upp det mesta själv och skickade en plan till dem.

Hur reagerade din arbetsgivare?
– Jag hade kollat vad resan kostade och tänkte att det skulle vara ett problem. Men min chef tyckte att det var bra. Nu har fler på Scania börjat välja tåg.

Några strapatser på vägen?
– I Hamburg fick jag springa mellan perrongerna för att hinna byta tåg. Den kvällsöppna kundsupporten på Deutsche Bahn pratade inte engelska utan klickade bort mig. Det försvårade när tåget blev försenat.

Något som överraskade positivt?
– Det var roligt att få se flera olika länder från tågfönstret. Jag hade varit lite orolig att det skulle vara ont om eluttag på tågen men det fanns gott om dem. Jag hade det trevligt och fick jobba i lugn och ro.

Något du borde gjort annorlunda?
– Jag borde haft längre bytestid i Hamburg. Det går tydligen ett tåg i halvtimmen, så jag hade lätt kunnat ta ett senare.

Bästa tips för tåg i tjänsten?
– Ta med snacks och dricka. Öronproppar. Lätt packning, en skön kudde.

 

TÅGKRAMARE 3: MATTIAS MÅNSSON

Det sparar en massa arbetstid

GÖR: Konsult på Atkins.
ÅLDER: 42 år.
BOR: I Nässjö.
SENASTE TJÄNSTERESA: Nässjö–Boden, 15–16 timmar.
RUTT: Nässjö–Stockholm–Boden.
PRIS: Jag har årskort som kostar omkring 7 500 kronor i månaden. Då får jag åka hur mycket som helst inom landet.

 

Berätta om resan från Nässjö till Boden.
– Jag åkte hemifrån på kvällen och var framme vid 11 dagen efter. Det är en lång resa, men jag sover väldigt gott på nattåg, så jag slösar inte tid. Dessutom försöker jag alltid planera mina arbetsuppgifter så att jag har med mig nödvändiga dokument.

Vem bokade resan?
– Jag bokar alla mina resor själv, trots att vi har en extern resebyrå. Då kan jag välja precis hur jag vill ha det. Om jag ser att jag har ett långt byte någonstans kan jag välja en annan rutt för att få en sammanhängande resa.

Med årskort måste du åka mycket tåg för att det ska löna sig?
– Jag har aldrig varit något fan av att flyga, vad ska man göra med den tiden? Samma sak med bil. Jag behöver ofta resa i mitt jobb, men åker alltid tåg, till och med till Örebro. När jag kommer fram lånar jag en bil från en bilpool och kör till slutdestinationen. Jag sparar en massa arbetstid på det!

Vad säger dina kollegor?
– De flesta har vant sig, haha. Om vi är fler som planerar en resa brukar det smitta av sig. För något år sedan åkte vi på en studieresa till Berlin. Då fick jag med mig fyra till på tåget!

Finns det några nackdelar?
– Vissa destinationer är meckiga, typ om man ska åka på tvären. Oslo är ett exempel. Å andra sidan är alla alternativ krångliga då.

Bästa tips till den som vill välja tåget?
– Tänk igenom vad du ska jobba med och förbered dig för att utnyttja tiden effektivt. Boka plats med bord om du har papper och dator.

Hur är det med wifi?
– På en del sträckor funkar det jättebra, på andra är det värdelöst. Man får vara lite smart. Jag planerar till exempel inte in Skypemöten under mina tågresor, men mejl och chatt går bra. Och så laddar jag ner stora filer i förväg så att inte allt skiter sig bara för att det är dålig täckning.

Text: Lovisa Ternby

Foto: Fredrik Steen, Calle Jonzon

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek