Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Så överlever du oxveckorna
Är kollegorna ovanligt gnälliga? Är du pankare än pank? Känns livet allmänt trist? Oxveckorna kan kännas oändligt långa och tröstlösa. Men det finns knep för att fördriva tiden och göra det bästa även av den tristaste tiden på året.
Det är tungt nu. Vi befinner oss bara i början av oxveckorna, tråkigaste och fattigaste tiden på året som börjar mitten av januari och håller i sig ända fram till påsken och de efterlängtade första röda dagarna i almanackan sen jul och nyår. Ingen fest, ingen lyx, ingen vila. Bara jobb.
Läs mer: Så fixar du ekonomin efter semestern
Men den här tiden på året kan också bli en period för att skaffa sig nya vanor som får oss att må bättre, både nu och mer långsiktigt. Det handlar om enkla ting som varken kostar pengar eller kräver stora uppoffringar. Bara ett uns av beslutsamhet.
1. Börja planera semestern redan nu. Halva nöjet ligger i att googla stränder, spännande städer och andra utflyktsmål som du vill besöka i sommar. Ett plus med att vara ute i god tid är att du kommer vara mer än beredd när arbetsgivaren vill ha in semesterönskemålen i mars. Dessutom är det ofta billigare att vara tidigt ute ...
... Och innan sommaren infaller påsk, 1 maj, Kristihimmelfärd och nationaldagen … Med lite planering kan du maxa ledigheten.
Läs mer: Röda dagar 2020
2. Kompetensutveckla dig. Vill du lära dig ett nytt språk? Bli bättre på jobbengelska? Eller behöver du finslipa dina ledaregenskaper, bli en fena på Excell eller bli modigare att prata inför folk? Passa på att kompetensutveckla dig i jobbet när allt annat känns själsdödande. Du har inte automatiskt rätt att plugga på arbetstid men arbetsgivaren ska se till att du har rätt kompetenser för att kunna utföra ditt arbete. Så vässa argumenten och ta det med chefen. Kompetensutveckling behöver heller inte vara så tidskrävande eller dyrt. Du kan plugga på distans eller online. Som medlem i Unionen kan du dessutom söka studiestöd för vissa kurskostnader och utlägg för kurslitteratur.
Läs mer: 5 kurser att läsa online
3. Rör på dig. Se till att utnyttja ditt friskvårdbidrag och dina friskvårdtimmar, rätt att motionera på arbetstid, om du har några. En halvtimmes promenad på lunchen gör dig piggare, ditt hjärta friskare och din hjärna kreativare.
Läs mer: Sporterna som räknas som friskvård
4. Ut i dagsljuset med dig. Gör ärenden på lunchen, ta en runda eller rent av de där korta mötena, om vädret tillåter, utomhus. För att orka med mörkret behöver vi ljuset.
5. Ta micropauser på jobbet. Stå upp, sträck och böj på kroppen. Lyft blicken och stirra ut i intet. Gör det till en vana, ställ larmet på mobilen för att påminna om när det är dags och när du ändå är igång, dra med kollegorna också. På nätet kan du hitta flera olika verktyg och program som lär dig pausa på jobbet.
Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här
6. Börja kallprata mer. Att kunna prata om lite ditt och datt med vem som helst är en konstform som inte alla behärskar eller vill behärska. Många föraktar "small talks" men få kommunikationsmedel kan bättre öppna upp för nya bekantskaper som litet artig prat om vädret och innehållet i lunchlådan.
Läs mer: Småpratet ökar kreativiteten
7. Var snäll. Eller bli snällare. Ett leende eller att du hjälper en kollega sprider värme och glädje. Leenden smittar. Faktiskt. Dessutom finns det studier som visar att snällhet är en viktig egenskap för att bli framgångsrik på jobbet.
Läs mer: Snäll chef ökar lönsamheten
8. Rensa skrivbordet och mejlen. Du hann ändå inte innan jul och när du tänker göra det innan du går på semester i sommar kommer du heller inte hinna med det.
Läs mer: Så röjer du upp i mejlträsket
Oxvecka
Oxvecka betyder en vecka av tungt arbete, då man sliter som en oxe. När oxveckorna egentligen infaller råder lite delade meningar om. Men i dag förknippas oxveckorna för de allra flesta med den tunga tid som följer från trettonhelgen fram till påsk då vi äntligen har lite ledighet att se framemot. Det finns också de som menar att oxveckorna börjar vid jul och håller på nio veckor framåt, till sista februari. För i mars anar vi ljuset och våren.
Förr i tiden i det gamla bondesamhället syftades uttrycket också på perioden från midsommar fram till jul. Det var då man slet hårdast med skörden innan ledighet stundande igen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet
Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
Därför får vi sömnbrist
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Gå ut på morgon och förmiddag
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Så påverkas människan av för lite sömn
- Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
- Man känner sig tröttare.
- Förmågan att lära sig nya saker minskar.
- Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
- Vi blir mer lätt distraherade.
- Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
- Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.
Det här ska du göra för att sova gott
- Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
- Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
- Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
- Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
- Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
- Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
- Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
- Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
- Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
- Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
- Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
- Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
- Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
- Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
- Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
- Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
