Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt att säga upp trotjänare

Arbetsgivaren begick inget fel när de sade upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att prata med sina chefer. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Mannen jobbade som besiktningstekniker i 27 år innan han blev uppsagd. Lars Pehrson/SvD/TT

Mannen arbetade med att besiktiga villor för försäkringsärenden när han plötsligt blev uppsagd av personliga skäl. Bolaget hävdade att han hade misskött sig, framför allt eftersom att han har haft svårt att kommunicera med chefer och kollegor. Han ska bland annat struntat i att svara på mejl och telefonsamtal samt att dyka upp på kontoret en gång i veckan för avstämning som bestämt. Enligt arbetsgivaren hade även kunder framfört klagomål på besiktningsteknikern. Sammanlagt hade mannen arbetat 27 år på företaget med olika uppgifter. Under årens lopp hade bolaget gett honom en rad varningar och erinran, men aldrig initierat några insatser för att hjälpa honom eller brytt sig om att utreda orsaken till mannens sociala begränsningar.

I våras stämde Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och krävde 150 000 kronor i skadestånd.

– Det krävs oerhört mycket för att bli uppsagd på grund av misskötsamhet. Här har arbetsgivaren inte på fötter eftersom man varken har erbjudit någon hjälp för att komma till rätta med problemet, eller tittat efter en omplacering, sade Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmen, i våras.

Läs mer: Blev uppsagd efter 27 år

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen hade arbetsgivaren saklig grund att säga upp besiktningsteknikern. Domstolen konstaterar att mannen allvarligt brustit i kommunikationen med de chefer som han arbetat på distans med. Han har visat en ovilja, eller oförmåga, att rätta sig efter bolagets direktiv.

Enligt Unionen skulle de problem som bolaget upplevde med besiktningsteknikerns kommunikation ha kunnat åtgärdas om företaget anpassat sig till mannens begränsningar och vidtagit stödåtgärder som att till exempel kommunicera tydligare med honom. Arbetsdomstolen konstaterar dock att de aktuella mejlen arbetsgivaren skickat varit korta, tydliga och relevanta. Det är inte heller troligt att ett byte till en ny chef eller till andra arbetsuppgifter på distans skulle ha åtgärdat bristerna, enligt domstolens bedömning.

Domen innebär att Unionen förlorade målet och förbundet ska därmed ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 294 000 kr. Arbetsdomstolen konstaterar dock att mannens agerande inte orsakat så svåra störningar i verksamheten att det funnits skäl att stänga av honom från arbetet. Därmed ska bolaget betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till besiktningsteknikern. Två av Arbetsdomstolens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Läs mer: Unionen sågar AD-dom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.