Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa kan få studier betalda

Två års betalda studier. Det kan bli verklighet för uppsagda tjänstemän efter den 1 april. Dessutom kan företagens avgift till TRR Trygghetsrådet slopas. Anledningen är att TRR har närmare tio miljarder på banken - men behöver bara tre.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
TRR Trygghetsrådets överskott ska, enligt uppgift, bland annat användas till att betala studier för arbetslösa tjänstemän. Anders Wiklund/TT

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. 

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman. Och pengarna räcker mer än väl. Stiftelsen har ett kapital på omkring 9,5 miljarder kronor – vilket är betydligt mer än verksamheten behöver. Anledningen till den goda ekonomin är att färre tjänstemän behövt hjälp från TRR under de senaste årens högkonjunktur. 

TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden och i styrelsen sitter personer utsedda av Svenskt näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. I slutet av december enades styrelsen om att använda överskottet till att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän, enligt ännu obekräftade uppgifter i ett protokoll på Journalistförbundets hemsida.

Det handlar dels om att det blir möjligt för TRR att hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom, dels att TRR får möjlighet att betala studieersättning. Stödet kan ges under maximalt fyra terminer till den som fyllt 40 år. Ersättningen blir, tillsammans med studiestöd, upp till 70 procent av tidigare lön de två första terminerna. Under termin tre och fyra blir ersättningen upp till 50 procent av tidigare lön.

Tidigare har TRR enbart hjälpt tjänstemän som sagts upp på grund av arbetsbrist eller ingått en uppgörelse om att sluta på grund av arbetsbrist. Enligt de nya reglerna ska även den som sagts upp på grund av sjukdom kunna få hjälp av TRR.

Arbetsgivarna får också del av överskottet. Medlemsföretagen behöver inte längre betala någon avgift till TRR. Avgiftsbefrielsen kvarstår ”så länge TRR:s kapitalbehov är betryggande uppfyllt.”. Styrelsen ska göra en bedömning av kapitalbehovet årligen och kan besluta om att avgiften återinförs.

Enligt beräkningar från AFA, som förvaltar Trygghetsrådets kapital, är kapitalbehovet mellan 2,7 och 3,5 miljarder kronor. Behovet kan dock öka snabbt vid en lågkonjunktur.

De nya reglerna ska, enligt protokollet, börja gälla den 1 april i år.

Kollega har sökt företrädare för TRR för att få uppgifterna bekräftade. De hänvisar till styrelsen. Styrelseordförande Peter Jeppsson säger att han vill avvakta med kommentarer. Kollega har också sökt Niklas Hjert som är förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR. Han har inte återkommit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.