I fjol blev Therese Malakow utsedd till en av landets främsta kvinnliga ledare under 35 år. Men vägen dit var inte självklar. För hennes del gick den via ett livshotande hjärtfel och ett antal operationer.
Den upplevelsen förändrade henne i grunden. ”Jag bestämde mig för att förändra och förbättra mig”, berättar hon i reportaget i Chef & Karriär.
Läs mer: "Jag kunde ha dött"
Numera har hon lättare att visa sina egna svagheter, håller koll på hur medarbetarna mår och tycker att det är okej att göra misstag.
Att det ibland måste till något rejält omskakande för att man ska komma till insikt är pepparkaksfabrikören Christoffer Sai Öbergs historia ytterligare ett exempel på. När man varit ”världens sämsta chef ” i sex år och har 80 miljoner kronor i skulder är det inte konstigt att man ”stänger in sig i en källare någonstans och super skallen i bitar”, konstaterar han.
Läs mer: Nyåkers vd har trotsat fler motgångar än de flesta
Nu krävs det tack och lov inte alltid en nära döden-upplevelse för att man ska bli en bra chef. Däremot är det troligt att det behövs en personlig mognad och att man reflekterar över sitt liv och sitt beteende.
Och, kanske det mest grundläggande, att man – som Therese Malakow påpekar – har ett intresse för människor.
Niklas Hallstedt
– Tf chefredaktör och ansvarig utgivare
