Andelen privatanställda tjänstemän som tjänar över 60 000 kronor i månaden har nästan tredubblats på tio år. Under samma period har andelen som tjänar allra minst minskat drastiskt.
Gruppen tjänstemän med en månadslön på 63 000 kronor eller mer har ökat markant. Colourbox
Siffrorna som Arbetsvärlden låtit SCB ta fram visar att hela 122 500 tjänstemän tjänade 63 000 kronor eller mer i månaden 2017. Tio år tidigare, 2007, bestod samma grupp av 43 700 personer.
Samtidigt minskar den grupp tjänstemän i privat sektor som tjänar mellan 15 000 och 16 999 kronor i månaden. Enligt siffrorna från SCB hade 34 800 personer en månadslön på mellan 15 000 och 16 999 kronor 2007, jämfört med endast 3 500 personer 2017.
Kollega lät nyligen Novus göra en undersökning bland Unionens medlemmar som visar att hela 19 procent av förbundets ca 640 000 medlemmar tjänar över 50 000 kronor i månaden.
Löneskillnaden mellan könen är dock särskilt stor bland höginkomsttagare. Kollegas undersökning visar att 26 procent av männen har en månadslön på 50 000 kronor eller mer, jämfört med nio procent av kvinnorna.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock
EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.
Martin Wästfelt Foto: Unionen
– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?
– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.
