Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Välbetalda föräldrar vabbar mest

Barn till höginkomsttagare är friskare än barn till låginkomsttagare. Ändå vabbar deras föräldrar mest.
– Försäkringen nyttjas mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, forskare vid IFAU.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom. Colourbox

Föräldrar som arbetar har rätt att vara hemma från jobbet för att ta hand om sina sjuka barn. Inkomstbortfallet täcks delvis genom tillfällig föräldrapenning, ofta kallad vab, som betalas ut av Försäkringskassan.

Men barn är frånvarande från förskolan betydligt oftare än vad deras föräldrar vabbar, enligt en färsk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom.

Förklaringarna till det är flera. Det kan till exempel handla om att föräldrar arbetar hemifrån och vårdar barn samtidigt, att närstående rycker ut och tar hand om sjuklingen eller att föräldrar är hemma med småsyskon, arbetar deltid eller har oregelbundna tider.

Läs mer: Många vill slippa vobba

Sämst hälsa verkar barn till lågutbildade ha – de är oftare frånvarande från förskolan jämfört med barn till högutbildade. Trots det vabbar högutbildade föräldrar mer än lågutbildade.

Även här finns flera förklaringar. En är att högutbildade arbetar i högre utsträckning än lågutbildade, en annan att lågutbildade oftare har yrken som gör det svårt att vabba.

– Är man exempelvis timvikarie kan det vara svårt att argumentera med myndigheter och hävda att man skulle ha fått ett vikariat om ens barn inte hade blivit sjukt. Försäkringen är till för alla, men används mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, nationalekonom och forskare vid IFAU, som gjort studien tillsammans med sin kollega Caroline Hall.

Forskarna har också undersökt hur föräldrar använder sina föräldraledighetsdagar. Enligt rapporten sparar de flesta föräldradagar tills efter förskolestarten. I snitt sparas mellan 30 och 35 procent av dagarna tills efter det att barnet har börjat på förskola.

– Det har varit diskussioner både om att föräldraledigheten ska förlängas och förkortas, bland annat för att få barn från socioekonomiskt svaga familjer att gå i förskola, men vår studie tyder på att det skulle ha liten påverkan, säger Erica Lindahl.

Så om man vill att föräldrar börjar arbeta tidigare måste man i så fall minska flexibiliteten i försäkringen?
– Ja. Och det görs ju också i och med reformen av föräldraförsäkringen som kommer nästa år.

Även här finns det skillnader mellan socioekonomiska grupper. Föräldrar med hög utbildning och hög inkomst sparar fler dagar än lågutbildade med låg inkomst.

Kvinnor vabbar oftare än män, men skillnaden är inte lika stor som skillnaden i uttag av föräldraledighet. Totalt står kvinnorna för 60 procent av vabbandet.

Läs mer: Vab-lön ska få man att vabba mer

– Alla studier pekar på att kvinnor tar mer familjeansvar, vilket bland annat beror på könsnormer och deras situation på arbetsmarknaden, säger Erica Lindahl.

Läs mer: "Vi lever 100 procent jämställt"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.